Ahhh! Idag går det troll i puslingarna! På morgonpromenaden börjar de med att, trots att jag samlat upp dem mycket prydligt vid sidan av mig, dra iväg till en annan hund. Hundägaren är dock av den glada sorten och när jag fått in dem igen får jag beröm (!!!) för att de är så lydiga. ”Tja när DE vill så…” svarade jag. Ett par minuter senare får de se en helt vanlig människa. Och inte lyssnar de på mina ”Här går vi” som alltid funkar så bra. Nej, båda pudelUSLINGARNA rusar fram och hoppar upp och gör en 360 på benen på människan. Som OCKSÅ är av den glada sorten, oj vilken tur jag hade denna morgon! Hon sa bara ”Å vad söta hundar!” … Mmmmmmmm tänkte jag argt… jättesöta….. *argh*

Ja åså står jag nu vid parkeringen och Boris är lös och Ila i koppel. Så ser Boris en katt och bara TOKRUSAR efter den, in bakom sopstationen och in i skogen. Jag vrålade så stämbanden höll på att brista och då vände han och kom moloket tillbaka. Jag skällde argt på honom hela vägen in i lägenheten så nu är han skitsur … stöööön!

Ja vissa dagar alltså! *puh*