Idag har agilitysektorn varit tokduktiga – med hjälp av Eric har vi fått alla våra hopphinder officiella genom att såga bort en av bomhållarna på varje stöd. RIKTIGT skönt att få det gjort och dessutom av ett proffs. Tack Annelie och Eric!!!!
Lite städning av planen och fixa med hindren, sedan tränade vi lite. Jag hade bara Flaxa med mig.

Dagens träningslutsatser:

• Jag kan glömma min tanke om hybrid mellan två av två på och rinnande kontaktfält. I ett enda litet oskyldigt skutt är hon över kontaktfältet. Vi måste alltså ha ett stopp och sedan släpp. Det går inte annars. Som tur är gillar hon kontaktfälten och springer upp och gör dem själv så fort hon får chansen!
• Flaxa är oerhört känslig för utebliven belöning. Detta MÅSTE jag ha i åtanke och lägga upp övningar i en svårighetsgrad som vi är mogna för.
• Flaxa har ett ruggigt bra a-hindersbeteende som nästan kommit gratis, jag måste hålla i det och förstärka det massor!
• Vi måste börja träna på hinder efter slalom – att man måste göra klart slalom även om det kommer något skojigt efteråt

Så vad ger alla dessa smarta slutsatser tillsammans? Jo att jag måste lugna mig med kontaktfälten och inte hasta fram. Det kommer att ta tid och mycket träning. Men lägger jag inte en bra grund nu så… när ska jag göra det då? Det känns jooooobbigt! Det är så mkt jobb med ett par fungerande kontaktfält. Snarkurr! Jaja, bara att jobba vidare! Känns trots allt skönt att ha kommit fram till exakt vad jag ska ha på kontaktfältet. Ner och tryck och spring direkt-varianten är helt rökt. Nu behöver jag inte tveka längre.

Körde en liten bana och det gick åt skogen. Flams flams flams. Eller nu är jag överneggo – Flaxa var TOKduktig på slalomingångarna! Riktigt kaxigt– det märks att vi tränat det massor! Körde också lagerhandling på slalomet en gång och hade en tunnel emellan oss.

Hopphinder har vi ju inte kört på evigheter så det är inte konstigt att hon är ovan och att det blir flamsigt. Nu har vi dock typ sex-sju hopphinder här hemma eftersom jag tog med mig spillrorna av massa trasiga hinder hem från klubben som skulle slängas och ska lappa ihop dem. Nu ska det tränas! Eller ja inte nu kanske, vi är lite småtrötta här – milt uttryckt…

I morgon är det träningstävling i Uppsala! TJOHO vad kul det ska bli! Döladdad!!

Oskar har fått hem sin nya kamera, en Nikon D50, och jag är ILLGRÖN av avundsjuka!!! Fy tusan vilken härlig kamera. Kan inte vänta tills det blir dagsljus och jag får prova att ta actionkort på hundarna, något som inte GÅR med kompaktkamera… inte med dem jag haft hittills i alla fall. (Elin! Först skrev jag ”de” och ändrade sedan snabbt som attan;) )

Skulle hämta Helenes hundar på deras dagis idag, Helene skulle bli sen från jobbet, så jag poppade ner och tränade fem minuter kontaktfält. Jag har nog aldrig tjoat och hejat och haft mig så någonsin på klubben – Flaxa tog nämligen hela balansen med god fart, sprang ända ner och slängde ner tassarna……………*trumvirvel* Sagohund! Slutade efter det, inga ”bara en gång till”…

< ÄCKEL >
Dagen började rätt… katastrofalt… Sluta läsa här om ni är äckelmagade. Vaknade av att Ila satt upp i sängen och var otillfreds. Det brukar betyda att det är kräkas-time så jag skuttade i tofflorna och morgonrocken och snabbade mig ut i trädgården med lillan. Hon var skitenödig så det var snabbt avklarat. Flaxa hängde med ut och slog en morgondrill. Slutet gott allting gott kan man tycka. Eftersom Flaxa är en morgonpingla fick hon vara kvar i vardagsrummet medan Ila och jag gick och lade oss igen. När jag väl vaknar igen så kommer jag ut i vardagsrummet och då har Flaxa BÅDE bajsat och kissat inne………. jag blir galen!!!

Hon har nämligen allt oftare skitit inomhus den senaste tiden. Jag vet inte vad det är, men hon säger inte till när hon behöver bajsa, och hon håller väl sig till viss del men sedan lättar hon helt enkelt på trycket. Det ÄR SÅ ÄCKLIGT !!! Det är inga små korvar en sån där hund producerar kan jag säga!!!! Hemma går det rätt bra men på klubben till exempel har hon skitit inne båda gångerna vi varit där det senaste. Igår såg jag henne och hann banna henne faktiskt. Vet inte vad det ger men det är precis lika oacceptabelt som om Boris skulle lyfta på benet inne. SUCK!

I alla fall.När jag stod där och svabbade och torkade så kommer Boris upp, nyvaken. Och börjar hulka…. å neeeeeeeej….. kräks och kräks och kräks… ungefär här var jag i stånd att bara resa mig, slänga igen dörren och dra för gott…. :P Men men.
< /ÄCKEL >

Efter rejält skurande (och utarbetad handlingsplan mot inneskitandet, nu får det vara SLUT!!!!) och en stor kopp kaffe var jag på gott humör igen Jag kånkade ut lite hinder och bestämde mig för att träna lite med Flaxa och Ila här ute på gräsmattan.

Hindren uppställda. Man kan göra rätt mycket med tre hopphinder och en slalom.

Tjohoooo

Men HERRE GUD Flaxa! Hindret är lätt 60 cm högt och hon är 30 cm över… Ambitiöst

Söte-Ila

Med Ila tränade jag slalom och att jag gjorde jättekraftiga bakombyten. I början gick hon ur men fick allt mer stadga under träningen. Det är ju faktiskt så att hon ska göra klart slalom oavsett min position. Det här ska vi träna MASSOR på så att det verkligen sitter.

Flaxa fick träna slalomingångar. Det är klurigt men det går bättre och bättre! Det är lustigt vad utebliven belöning biter på henne! När det blev fel sa jag inget utan struntade bara i att kampa med henne. Shit vad hon tog åt sig av det… man känner ju sig som om man slagit henne eller nåt… då sa jag ändå inte flaska utan var bara helt neutral… lilla hjärtat…!

Satte även upp hopphinder så här:

Och tränade dels 1->2a och dels 1->2b. Ila läste av mig bra faktiskt, Flaxa tog första gången jag skulle köra 1->2b 1->2a i rena farten men sneglade sedan på mig och bara ”Aha!”. Duktiga tjejer!

Det är även en svårighet att köra hunden förbi hinder så det körde vi även åt andra hållet, dvs 2a->1 och då springa förbi 2b. Ila tog 2a flera gånger tills jag insåg att jag inte använde ”långa armen” som funkar så bra på henne för att få henne iväg på avstånd. Så så fort jag längde armen sprang hon skitbra! Flaxa gjorde inte den övningen.

Ikväll har jag och Oskar varit ute med vovvarna och gått lite off-road borta mot golfbanan. Vi hittade massor av stora härliga ängar och flummiga klippblocksansamlingar. Hundarna sprang som galna… Oskar tränade även lite med Flaxa, att hon ska ”gå fint” med honom. Flaxa verkade ruggigt förvirrad av detta och kutade till mig och gick fint… hehe. Bra träning med andra ord.