Just hemkommen från fårhagen! Flaxa hoppar numer själv i badkaret när vi kommer hem från vallningen, haha!
Jag och Simon har varit och tränat hos Eva, tack bästa du för att vi får låna fåren! Det GICK SÅ HIMLA BRA IDAG! Speciellt Simon och Charlie gör jätteframsteg!

Vi hjälpte varandra med att hålla i linan när det behövdes, tex för att få ordning på de ”jobbiga” flankeringarna och för Charlies del att hålla honom på linjen och inte ge sig upp mot huvudena. Just nu är det vänster som är sååå svårt enligt Fröken Flaxa. Men en liten lina och mitt nytillverkade vapen (ridspö med prasslig påse på) gjorde susen.

Hon jobbade på jättefint men det går lite för fort. Det är bara så SVÅRT att tränga in i hennes hårda huvud, och idag surade hon också till en gång och skulle inte vara med längre. Då gick jag sonika och hämtade henne och sa att ”Nu jobbar vi, sluta sura!” och sedan gick det bättre och bättre och BÄTTRE!

Både jag och Simon kände först i början av passet lite uppgivenhet – första gången vi vallade själva och man kände sig lite villrådig. Men det blev bättre och på slutet var vi dökaxiga . Det är otroligt skönt att börja förstå vad man håller på med! Och varför det blir fel när det blir fel. Och med gott samvete kunna gå på hunden och kräva att den gör rätt för att man är säker på att man själv gör rätt. Jag känner mig inte som en total idiot där ute i hagen längre, utan börjar haja. Sedan är det ju så att ju mer man lär sig ju mer finns det att lära sig, hehe, men ändå- en bra bit på väg!

Skoj skoj skoj! Nu ska jag ut på promenad med Anneli och Pudel. Rörelse är det bästa mot nackspärr säger de ju och det stämmer väldigt bra!