Oj oj här händer det grejer

Vilken nagelbitare va?! Nu ringde banchefen som har fått besked om att golfbanans försäkring ska kunna täcka min självrisk. Han ska möta upp mig på Ultuna, så kan vi fylla i papper! Va?! Snacka om sjukt engagerad. Man blir ju alldeles rörd.

Tvära kast

Fick just samtal från Ultuna, de vill att jag hämtar Ila redan klockan två. Fick kasta mig iväg till tåget så nu sitter jag och eftersvettas på pendeln. De ville passa på att visa hur jag lägger om bandaget medan hon var groggy från röntgen tydligen. Jaja. Mot Uppsala!

Omröntgen

Halv två röntgas Ila och beslut tas om hon får komma hem eller inte idag. Hon är jättepigg och glad i alla fall. Håll tummarna.

Första kvällen hemma

080603_3.jpg
Surrealistiskt va?

Vi toksomnade förut, som om någon slagit en klubba i huvudet på mig! Sjukt! Men det är många tankar som surrat i huvudet och mycket känslor i rullning så det är klart att kroppen reagerar till slut. Dessutom var jag sjuk hela förra veckan…

Ila är glad, pigg men sansad. Äter, skiter och kissar och beter sig helt normalt. Men hon VÄGRAR använda bakbenet, vilket hon ska göra. Så där kommer vi nog få kämpa lite.

080603_2.jpg

Banchefen kom som sagt till Ultuna när jag satt med Ila i uppvaket. Vi snackade lite, han gav mig papper jag ska fylla i. Jag sa än en gång hur tacksam jag är för hans engagemang. Han har inte fått tag på golfarna, men två personer hade gått till receptionen efter händelsen och anmält sig som vittnen till händelsen. Heder åt dem!

I allt elände betyder det mycket att känna stödet. Sedan är det självklart fantastiskt om jag slipper stå för de dryga 8000 kronor det kommer att kosta med självrisken. Hur det blir med rehabkostnaderna är väl en klurigare historia då jag inte har försäkring som täcker det. Men med denna lättnaden från golfklubbens sida blir det lättare att hitta pengar till rehaben så att säga. Det blir en senare fråga. Med tanke på att Ila SKA tillbaka på banorna så är det bara att hosta upp dem och kavla upp ärmarna när det är dags!

080603.jpg

Ikväll har vi varit hemma hos kompisen Effell. Han ska hjälpa oss och avlasta genom att vara extrahusse åt katterna en tid framöver så att vi kan lägga all fokus på Ila. Känns toppen, och det var härligt att se katterna utforska hans lägenhet. De sprang rally i hans stoooora lägenhet (verkligen sladdade runt, superglada!), kissade i lådan och åt mat efter bara ett par minuter. Snacka om anpassningsbara! Enligt rykten ska de dessutom få sova i hans säng på nätterna . Kanske bloggar de lite om livet i Rågsved också? ;-)

Idag kom skatteåterbäringen in på kontot – kunde de pengarna kommit mer lämpligt? Tror knappast det…

Oj vilka fantastiska vänner jag har. Ni, och även alla bloggläsare, gör allt så mycket lättare med ert engagemang och snälla kommentarer och tankar. TACK! NI ÄR BÄST!!!!!!!!!!!!!!!!

Hemma!

Ila ligger på sin kudde i soffan och jag sitter helt medtagen bredvid. Gud vad trött jag är. Inte klokt. Helt i koma. Har fått massa instruktioner om hur vi byter bandaget och det verkar rätt jobbigt men får väl gå. Det ser otäckt ut där stiften sticker ut ur huden men det är bara att bita ihop. Ila är trött och vi ska nog sova lite middag nu.

bottombg