Härligt kvällspass i hagen

Ringde Simon och så sågs vi hos fåren för lite träning.

Jag gjorde två stycken fålla in, Flaxa var lydig o mycket hörsam. Fåren är visserligen extremt lätta att få in i fållan men man ser ändå på om hunden är lydig eller ej. Ett vänster är ett vänster och ett höger ett höger, även om föraren krampaktigt står och håller i grinden och ser skitenödig ut . Men hon var som sagt himla duktig där idag. Har börjat använda ”kom hit” mer och mer i närarbetet och det fungerar bra. Om det är rätt vet jag inte men det fungerar

Sedan bestämde jag mig för att träna fösning, det är något riktigt åsidosatt i vår träning. Men jag har hittat en skitbra knapp, av en slump kom jag på att säga ”gå nära” som är ett vardagskommando vi flitigt använder. Jävlar vad bra det blev då! Perfekta fösningar där hon verkade förstå väldigt snabbt att vi går inte upp och hämtar fåren, utan vi ska verkligen vara på samma sida. Duktig kicka!!! Simon och jag föste varsin gång och hade målet att få dem mellan två utpekade buskar. Skam den som ger sig! Det gick bra till slut men man semestrar inte en sekund…

Sedan tränade vi på ett sätt som Eva tipsat om, man tränar sista delen av ett hämt. Man lägger hunden bakom fåren, sedan står ngn med fåren och själv går man iväg bort så att man har hunden längst bort och fåren emellan sig, som i ett hämt alltså, när hunden kommit i balans. Sedan får hunden driva dem till dig och här kan man öva lite på tempot, Flaxa blir gärna så ivrig så hon trycker på så att fåren kommer i skengalopp emot en… det gick hur bra som helst och både Charlie och Flaxa jobbade urfint!!!

Sist ville jag känna på vår akilleshäl – drivningen. Och det gick JÄTTEFINT!!! Jag kan inte slappna av och bara gå, men Flaxa hade ett fint tempo och tog mina stopp när det var nödvändigt. Hur fint som helst och jag fick med mig lite motivation att fortsätta träna. Jag har undviktit drivningen ett tag för att jag inte orkat bråka…

En jättehärlig kväll i hagen!!!! Flaxa är SÅ duktig!!!!

Men när jag hör klubba slå mot boll, rycker hela jag till och mår fysiskt dåligt… Det är inte klokt vad hjärnan lär sig associera. Kan förstå att till exempel hundar och hästar, som inte har förmågan att resonera med sig själv och tvinga sig själv att göra sådant de egentligen inte vill, kan bli helt knäppa av rädslor och nojor…

VM i bonnbränna…

…hade du tänkt deltaga? GLÖM DET! Ingen idé att någon ställer upp, jag är den solklara vinnaren. Två dagar i TOKSOL och t-shirt har satt sina spår milt uttryckt.

TÄVLINGEN ÄR ÖVER!
Gud vad skönt! Över ett halvår av konstant små-ångest, på slutet stegrad till dödsångest, är över!
Allt har gått sjukt bra. Nu är man ”ganska” mosig.

Flaxa och jag var SÅ SJUKT NÄRA att ta sista pinnen idag i hopptvåan. Ett okej lopp med några missar, men bra fart och flyt och felfritt, och när vi är över sista hindret så JUBLAR OCH SKRIKER OCH APPLÅDERAR alla mina söta klubbkompisar… bara det att Flaxa hade inte hoppat sista hindret ännu, hon var fortfarande ÖVER DET… och med det skriket och jublet och ljudet kan hon inte annat än tappa bakbenen och…. riva …. Ni vet, håll käften och lämna hunden arbetsro etc? Ja, JAG var tyst!!! Aldrig varit med om maken…

Kul med support, men va sjutton!
Vi vann i alla fall klassen med våra fem fel men någon pinne fick vi inte med oss hem.

Nu: middaaaaag! Och sen misstänker jag att jag måste åka och vattna .

TACK ALLA SOM GJORDE VÅR TÄVLING TILL ETT SJUUUUKT BRA ARRANGEMANG!!!!

bottombg