:-(

Fan. Jag känner mig helt matt och uppgiven. Ila är kvar på Ultuna. Benet är snett och måste justeras om och fler stift ska in. Hur mycket orkar man? Jag känner mig helt slut. Hoppas och sedan bli nedslagen gång på gång. Och behöva lämna min älskade hund till främmande om och om igen. Jag är så jäkla arg, ledsen och besviken.

I väntrummet

Sitter på Ultuna och väntar på vår tur. Är här på återbesök och Ila ska röntgas. Nu röntgades hon ju redan förra veckan pga infektionen men det känns lite nervöst ändå.

Ila har förtvivlat försökt att få mig att förstå hela morgonen att jag ”glömt” hennes frukost… Hon får ju inte äta innan röntgen. Lilla söt.

bottombg