V.I.L.K.E.N D.A.G !!!

Klev in på Ultuna i morse, förberedd och utrustad till tänderna inför en lång dag på akuten:

• Bur till Ila för att hon skulle kunna slappna av

• Ilas frukost och tabletter, gav inget på morgonen ifall hon skulle opereras
• Dagens DN
• En pocket
• En vattenflaska
• Femkronor till godis- och kaffeautomaten på Ultuna som bara tar femkronor
• En påse nötter att hålla hungern borta med
• Flaxa, för att kunna åka till Eva på hemvägen och valla

Som sagt såg det bra ut! Till min förvåning! Hade verkligen väntat mig att få lämna kvar henne där för operation. Men icke! Anar ni hur lättad jag blev av detta beskedet? Det innebär alltså att vi kan tillgodoräkna oss de senaste två veckorna. Vi närmar oss en läkning. Istället för att gång på gång stöta på patrull. Fy vad skönt det känns.

Blev nästan irriterad över att bli avbruten hela tiden av röntgen och veterinärbesök i mitt läsande och surfande på mobilen

Så här ser benet ut. Helt normalt säger veterinären och övrig röntgenpersonal. Ser inga tecken på något onormalt.

Sötaste Ila i världen!

Idag fick jag en vagn till Ila. Himla smart och lugnare för henne när hon är pleggad inför röntgen. Hon ligger och sover under filten och är väldigt lugn.

Väntar på röntgen. Fick såklart nya bekantskaper. Himla trevligt faktiskt. Alla baxnar när de hör om golfbollen.

Söt vaknar till.

Ullrik/Herman på slakteriet.

När vi var klara på Ultuna var det direkt till Täby för att hämta upp hästtransport som gällde. Ett av våra får, hermafroditen, färdas i morgon till de evigt gröna ängarna. Han/hon beter sig koko och påverkar hela gruppen negativt. Det gick fantastiskt bra, tog bara ett koppel runt halsen och knuffade lite så var han inne i transporten utan onödig stress. Skönt! Slakteriet var också jättebra och två lugna killar tog hand om oss och fåret på en gård i värsta Änglagårds-miljön. Inte de bilder man har på näthinnan av ett slakteri direkt…
Både jag och Simon var lite skakade inför uppgiften men allt gick lugnt och sansat till så det känns mycket bättre än jag någonsin trott att det skulle kännas att lämna ett djur till slakt!

På torsdag hämtar vi hem tre nya tackor från Ann med ordentligt spring i benen, så kallade utslagstackor som inte varit några bra mammor och därför inte ska ha lamm mer. Passar oss perfekt!