Det nya svarta är att ta smygbilder med varandras kameror på tävlingar, hehe. Undrar vem som startade den trenden…

Jag var ju anmäld till Frövi denna helgen men orkade inte åka igår. I dag kunde jag dock inte motstå suget utan packade in alla hundarna och Oskar också och åkte till Frövi. Oskar har hängt med en kompis som bor i Fellingsbro bara en kvart från tävlingen så det passade ju jättebra! Han tog med sig Ila dit.

Det var sjukt kul att köra agility igen! Verkligen! Bara ren glädje och full fart. Vi är inte så samkörda nu vilket krävs, så där jag var sen körde bara Flaxa på. Ser rätt kul ut, hon har verkligen attityden att ta linjen jag ger i full fart och skiter helt i om det blir fel. Vi låtsas båda som om det regnar, hahaha!

Två disk fick vi med oss hem. Hopploppet slarvade Flaxa lite i tycker jag men vissa delar var verkligen toppen, som att jag äntligen vågade handla över långhoppet. Men hon rev ner två hinder utan synbar anledning.

I agilityloppet gjorde hon ett jättefint jobb men missade slalomingången och sen var vi rökta, fniss. Men mycket fint där också.

Det är bara att köra på så hittar vi snart den där yttersta känslan av samarbete igen. Nu blir det fokus på agilityn ett bra tag framöver.

Haft en supermysig och rolig dag med Åhza, Pearl och Charlotte! Nu ska jag hem och ringa Ultuna… Funderar på att åka in med henne ikväll om de inte har jättemycket att göra. I morgon är en så jäkla dum dag på alla sätt.

Skum grej, på väg i morse satt jag på msn på mobilen och det var bara en av mina kompisar vaken så vi snackade lite när hon berättar att hon varit vaken hela natten för att hennes brorsa är försvunnen. Lång historia men han är polisanmäld försvunnen och alla är jätteoroliga. Det visar sig att han bor i Västerås som vi precis passerade, så vi satte hans adress på gps: en och åkte dit för att se om hans bil stod hemma och om han var hemma också förstås. Ringde på, kollade in genom brevlådan, letade efter bilen, pratade med grannarna som inte hört något konstigt. Kändes som att slängas in i en Beckfilm eller något där vi sprang runt och letade ledtrådar. Vi fick till slut ge oss iväg, fanns inte mycket mer att göra. Håller tummarna för att han hittas välbehållen snart, måste vara en olidlig oro att genomlida för hans familj.