Hösten är på ingång

Kolla i träden ovanför: på två ställen ser man gulnande höstlöv…

Agilitysäsongen sjunger på sista versen och det känns jättesorgligt!!! I vanliga fall brukar jag vara helt slut vid det här laget och hoppa över tävlingar på slutet, men i år är jag sjukt taggad och vill bara tävla mer, mer och mer… Det kanske är för att jag är i en utvecklingsfas med hyfsat ”ny” hund… Flaxa har tävlat drygt ett år nu!

Jaja. I morgon bär det av till Stockholm Södra. Jag tycker det är tråkigt att vi inte hunnit träna mer än vi gjort för vi är verkligen inte i en bra fas just nu. ”Går det så går det” typ… Jag vet inte hur mycket man kan skylla på löpet… men efter just löpet har Flaxa verkligen inte känts som förut… mycket flamsigare, inte alls lika följsam… kan ju också vara så att hon tände till ett snäpp till inför agilityn när hon hade en månads paus under vår intensiva vallning i vår inför VP-period… sedan kanske hon tänder mer på tävlingsdjävulen som jag får när jag kör i trean?

Hur som helst: Jag har en skitduktig hund som verkligen visat framtassarna under sitt första tävlingsår. Nu kan det bara bli (ännu) bättre! Jag ska sätta mig ner och skissa lite på vad vi behöver träna på, det är ett gäng brister jag hittat under denna säsong men inte hunnit ta tag i.

Maria Jansson kommer och håller kurs i oktober och det tror jag kommer vara en skön nytändning för mig, Hon brukar inte skräda orden och får mig verkligen att köra ordentligt.

Uppdaterat

Väldigt trevliga fotografier hittas nu i galleriet!

Dagens sårbild

080920.jpg

Jösses, nu är det inte långt kvar tills det är helt borta! Undrar om pälsen kommer att komma tillbaka helt? Veterinären visste inte, hon trodde att den eventuellt inte kommer att göra det. Det vore faktiskt lite ballt om den inte gjort det… ärren är ju ett sätt att minnas på något sätt…

Många korta och om att ligga i drag


08-09-20 Styrkepromenad med Ila from Anna on Vimeo.

Ila får vara riktigt odräglig nu för tiden, för sjukgymnasten vill nämligen att hon ”ligger i drag”. Ligger i drag? Ja inte som i att ligga i en korg i snålblåst som jag trodde utan som i att gå och dra i kopplet… Så så fort vi ser något som stöddiga Ila får intresse för, och det är en hel del, typ fula gubbar, katter, barn, cyklister, fula cykelkorgar etc. hetsar jag henne så att hon drar och gärna ställer sig på bakbenen… jag kommer få ett monster när den här rehaben är över… men ett välmusklat sådant i alla fall…

Filmen ovan är ett hopklipp av vår 20-minutersrunda idag. Det gäller att hitta rundor som bara tar tjugo minuter och som dessutom gärna innehåller terräng. Att bara gå på fina, plana asfalterade vägar är ingen hit. Hon ska träna balans, styrka och koordination när vi är ute och går och det krävs det lite skog för: upp och ner, rötter och stenar att kliva över.

Det var lättare att bara gå tiominutersrundor faktiskt, tjugo minuter är svårare. Idag hittade jag dock en som tog exakt tjugo minuter inklusive mossborttagning på berg (se filmen!).

Ila är fantastiskt fräsch tycker jag, har ett härligt ärtigt steg med bra frånskjut.
Vi kämpar på med övningarna och böjträningen. Nu när hon inte har bandaget kan man ju göra böjövningarna flera gånger om dagen, förut var man begränsad till när man bytte bandage en gång om dagen.

Hon ska ta många, korta promenader och det gäller att inte glömma av dem! Blir lätt att man ligger i soffan hela kvällen men icke sa Nicke – hon ska ut sex-sju gånger om dagen på kortisar.

Nu ska Oskar och jag ut på en långis med de två andra. Ila får vara hemma och vila under tiden.

bottombg