Lördag

081115.jpg
Ge mig frukosten nu, jäkla kärring!

Vad skönt med helg! Ska äta lite snabbfrukost nu och sedan ner och träna på gymmet med Charlotte, sedan har jag inget planerat alls. Några lösa trådar bara. Men en skön promenad med hundarna måste förstås in i dagsschemat.
Ila är så skön på bilden ovan, det är hennes uppfodrande på gränsen till sura blick…

"Det där är för likt mitt liv"

081115_3.jpg
Just nu ser vårt filmschema ut så här. Det får nog bantas lite…

Vi väljer och ratar filmer hej vilt i Festivalprogrammet. Det är vansinnigt roligt men herregud vad jobbigt. Man vill ju se allt och det är inte direkt gratis – varje film kostar mellan 50 och 70 kronor. I alla fall, läste om filmen Shultes och utbrast: ”Men herregud det låter ju som mitt liv, nä den vill jag inte se.” *asg* HAHAHA!

”Moskvas grådaskiga betongförorter är spelplatsen för detta Kieslowski-liknande drama om en man som drabbats av minnesförlust. Mekaniskt och glädjelöst tar han sig igenom dagarna, oberoende av om han tittar på TV, stjäl plånböcker eller har sex. En hypnotisk allegori över ett traumatiserat postsovjetiskt samhälle, berövat sin själ, identitet och historia.”

Vi har nu valt ut alla filmer vi vill se baserade på copyn samt trailers. Nu ska vi gå igenom dag för dag och se vad som är möjligt att klämma in. En andra sortering så att säga.

Sajten är fantastiskt smart. Man klickar i vilka filmer man vill se, köpa gör man senare, och sedan kan man exportera till sin Google Calendar, Outlook, iCal eller liknande.

Paff över punka och knaskonversation

081115_2.jpg

Efter att ha träffat Charlotte på gymmet och kört ett störtskönt pass ”Muskel”, stack jag och Anneli iväg för en promenad med hundarna. De svartvita fårsnapparna behövde få springa av sig så vi tog en sväng nere vid Kairo. På vägen hem handlade jag på Hemköp och när jag väl var klar där fick jag se den där hemska synen man inte vill se när man håller på att backa ut från en parkeringsplats. Ni vet, en människa (företrädelsevis en man verkar det som) som hukar sig ned, söker ögonkontakt med en vid ratten, pekar mot något av bilens hjul och formulerar ordet ”Punka!”… Å nej! Min första reaktion är alltid ”Nähe du LJUGER!”. Vilket folk såklart inte gör. Men man kan ju hoppas?

Skuttade ur, tittade på det platta framdäcket och suckade. Ringde Oskar men hans mobil dog bara så jag bestämde mig för att kavla upp ärmarna och byta skiten själv. Jag vet ju så väl hur man gör och det är ingen ”big deal” men det är tråkigt, jobbigt och irriterande. Men! Så faller min blick på OKQ8-verkstaden sisådär hundra meter från där jag står strandad. Yeaj! Jag knallar dit och frågar de två killarna utanför om de jobbar där vilket de svarar jakande på och jag säger att jag står där (pekar mot bilen) med punka och de säger att rulla hit så fixar vi. Puh! Va?

En rätt underlig konversation utbröt under däckundersökningen. Den äldre killen pekade på den andre killen som verkade vara runt tjugo-årsåldern.
”Han heter Said!”
”Jaha…?” sa jag och väntade på en fortsättning. Det kom ingen.
”Är det bra eller dåligt?” undrade jag för det var ett så underligt konstaterande.
”Jamen du vet, han är rätt blyg! Han säger inte mycket, du!” säger den äldre killen igen och Zaid guppar av skratt, hukad över mitt däck.
”Ja men jaha…. ja… vem är inte blyg?” säger jag.
”inte jag!” säger den äldre.
”Nej inte jag heller” säger jag och börjar skratta åt den dråpliga ordväxlingen.
”Han bara skrattar hela tiden, du vet!” säger den äldre och Said fortsätter guppa av skratt…

Efter fjorton minuter, inklusive konversationen, kunde jag efter att ha betalat 150 kronor i kassan rulla hem igen. Fy fan vad najs! Riktigt najs! Det var en ventil som läckte bara.

Slutet gott allting gott!

bottombg