Nu kommer här lite skojiga news! Vissa av er vet redan, men jag har ett bra tag funderat på om jag inte ska para Flaxa. Hon är ju så nära en drömhund man kan komma i mina ögon – och tro mig, jag har inte svårt att se mina hundars svagheter. Jag ska inte trötta ut er med detaljer men hennes härliga mentalitet i kombination med fina linjer och underbara förmåga att gå från noll till hundra och ge allt gör att jag vill föra detta vidare.

Det är många som gillar Flaxa och jag får alltid beröm för henne.  Hennes mentalbeskrivning visar också vad som finns där under pälsen – en riktigt, riktigt trevlig hund!

Jag har pratat mycket med Eva som ska hjälpa mig att ta kullen. Jag har absolut noll erfarenhet av valpfödslar så att vara huvudansvarig för en sådan sak skulle jag aldrig ta på mig. Skulle aldrig förlåta mig själv om något händer och jag inte har erfarenhet nog att förstå vad jag ska göra! Sedan ska man ju ansvara för de små liven i åtta veckor efteråt också. Inget som jag riktigt kan fixa med min vardag.

Men Eva kan, och Eva är också en sådan person som jag utan att tveka skulle lämna min pussgurka till – och de är inte många vill jag lova. Jag har fullt förtroende för Eva och hon har dessutom mycket bra koll på hanar och linjer. Ska jag vara krass vill jag mest ha en valp! (och att alla mina vänner köper en valp ur kullen förstås! )

Plan A var att ta valpar redan på nästa löp som bör komma igång i september-oktober. Jag har gått runt och haft en del ångest över detta, då jag egentligen tycker att det är för tidigt för mig att ha en hund till redan i februari nästa år som det skulle bli om allt gick i lås. Så när det visade sig att denna vintern inte passade så bra utan att det vore bättre att vänta ett år, blev ingen gladare än jag!

Vi har redan börjat kika och kuckulura på hanar och det är jättespännande och helt osannolikt pirrigt. Som det ser ut nu parar vi alltså Flaxa hösten 2010 och då blir det valpisar runt februari-mars 2011. Då ska min flock vara redo för en adept!

Mycket kan förstås hinna hända innan dess och inget är hugget i sten. Men processen är påbörjad och det känns jätteroligt! Tack söta Eva som vill hjälpa mig med detta!

Jag är rätt övertygad om att nästa hund blir en bc, även om inte det inte blir en Flaxa-valp (det är ju så mycket som ska gå i lås!). Jag vill inte ha tävlingshundar i olika storlekar och att köra bc i agility är det ballaste och roligaste jag gjort. Jag har svårt att se att något annat ska kunna matcha den känslan och jag vill inte ha the next best thing!