Tog en lite längre promenad idag än jag brukar, jag landar nästan alltid på 4-5 kilometer när jag är ute och går. Idag var det hundmöten jag ville träna så jag gav mig ut med nosgrimma på Flaxa för att se om det underlättar våra möten (vill få upp näsan på henne så att vi har ögonkontakt, det går väldigt dåligt så det här är sista halmstrået). På nästan sju kilometer träffade vi… två hundar. Men va fan! Skitfint väder, hur mkt folk som helst var ute och gick men hade de hund?! Hallå!

Jag tränade massor med grimman ändå – kallade in henne, kopplade i kopplet i grimman och ”gick fint”, jag testade dra upp huvudet lite och ja hon köpte det utan tjafs. Massor av godis o beröm åså piplekisen. Men det är ju i skarpa situationer jag vill att det ska fungera. Och hur gick det i de hela två hundmöten vi fick till då? Tja sådär, jag får ju upp huvudet på henne och bryter ”smyga och eya” rent fysiskt, men mentalt var hon ändå hos den mötande hunden. Första mötet gick skitbra och det andra lite sämre. Men det är för tidigt att utvärdera redan nu egentligen. Skoj att se att hon kan kuta runt med grimman på sig utan att bli irriterad av den, jag sa app app några gånger o belönade när hon slutade sedan var det inget mer med det.

Jag har aldrig tränat med nosgrimma förut men jag har nått börja grina-stadiet på våra promenader nu. Jag ger snart upp tanken på att jag ska få henne att inte stirra på hundarna vi möter, men testar denna utväg ett tag. Hon gör inget när vi möter andra, men jag tycker det är SÅ mycket trevligare att alla tittar på mig och tar ögonkontakt med mig istället för att smyga på taxben förbi och råstirra / eya dem vi möter. Och anledningen till att jag tar tag i detta nu är att jag inte vill ha två BC som beter sig sådär. En var en för mycket men det gick ändå hyfsat, hon gör ju inga utfall eller så.

Så att fysiskt vända upp huvudet mot mig istället kanske fungerar. Uppe hos mig finns en miljard belöningsmässigt, vilket det gjort förut också men det har ändå varit mer lockande att stirra på hundkräken vi möter.

Pudlarna? De är helt underbara, jag kan lägga ALL energi på Flaxa och lita helt på att de gör sin grej. Sedan får de massa gott när vi kommit förbi.

Hade en rikigt trevlig promenad idag med min mysiga flock , Flaxa fick varva mellan att springa lös och skritt-träna i snön. Oj vad trött hon blev på slutet, nu förstår jag att hon faktiskt tappat en del styrka ändå. Det var nyttigt för mig att se det, jag har ju tyckt att hon är i toppform även om jag logiskt vet att så inte är fallet. Nu förstår jag att vi har lite kvar att jobba på innan vi är i toppform.

Jag däremot är inte trött alls efter denna tur trots idogt pulsande i snön. Härligt!!!