Å herre gud. Ni som känner mig väl vet att jag INTE har nerver för sådant här. Var ute en liten minipromenad med Boris och Flicka i solen, tänkte träna lite allt möjligt i lugn och ro. Traskar bort mot vår gamla lägenhet för där är mycket knasiga trappor och lite roliga miljöer. Ja, åså börjar jag gå ner för en trappa och Flicka går åt ett annat håll och är kanske 5 meter ifrån mig. När hon vänder sig om (jag se henne hela tiden) ser hon inte mig och då jävlar!! Det sa bara FJONG så hade hon dragit iväg vad som kändes som hemåt, helt döv för mina rop.
Först var jag rätt lugn och fortsatte ropa, men hon var snabbt puts väck och med alla kringelikrokar hade jag ingen aning om hon verkligen sprungit hem eller åt något annat håll, typ ut mot hårt trafikerade Vallentunavägen… Panik anyone?! Ringde Oskar som stod i duschen och bara SKREK åt honom att genast komma ut och leta efter Flicka. Han hade, som sig bör när man är i det tillståndet, inga kläder på sig men var snabbt ute med morgonrock på sig. Jag sprang runt o letade och ropade och träffade på lite folk som inte hade sett henne.
Ringer Oskar igen och frågar om hon är hemma, men nej det var hon inte. Jag ville så gärna att hon skulle ha sprungit hem, även om det innebär att korsa en trafikerad väg…
Helvetes jävlar – vad har hon då tagit vägen?! Känner mig helt maktlös och grinfärdig och ska ringa Charlotte för att få hjälp att leta, när Oskar ringer. Hon var hemma.
Då började jag grina i alla fall. Fy fan vad jag hatar sådant här. Fy fan fy fan fy fan! Jag har kompisar som bara rycker på axlarna och förblir lugna när deras hundar drar men jag får sådan ångest att jag bara vill försvinna från jordens yta. Och med en korkad (!) liten valp dessutom som har ännu mindre koll än mina vuxna hundar.
Vad kunde jag gjort annorlunda? Ingenting tror jag. Inte med den erfanheten jag hade fram tills då. Hon har gått med mig på det här viset många gånger, hon går alltid lös på våra promenader och ser hon inte mig så stannar hon upp o vädrar lite och ropar jag kommer hon direkt. Det här var helt nytt för mig. Och väldigt, väldigt otäckt. 
Så här sprang hon antagligen, om hon bakspårade hem.
Kategori: 
Helene
Åhza
Anna
Therese Lara o Dee
Okejdå! Du är förlåten 
du får så gärna hångla med henne hur många...
sarah
Usch vad obehagligt! Vet vilken panik jag fick när min tik sprang in i en skog efter något spår, jag såg henne hela tiden men hon vägrade lyssna och sprang längre och längre in.
Skönt att Flicka sprang hem iallafall
Oj oj! Vilken tur att allt gick bra till slut! Förstår paniken!!!
kramis 
Gud va läskigt, kan nästan själv känna paniken!
Huuu, vad otäckt! Jag hade dött på pricken av rädsla! Jag är glad att hon är en så smart tjeja som hittar hem igen och du Oskar är en riktig Pärla
Usch vad jobbigt!
Samma sak hände mig när Zoë var typ 3-4 månader. Hon såg inte mig och Geisha och började storyla och sprang som en dåre till vår port, över en gata mitt på Södermalm. Som tur var, var det sent på kvällen eller om det var tidigt på morgonen, så det var inte så mycket bilar eller folk ute. Vi hade nära hem också så jag hörde henne hela vägen och Geisha satte efter. Men det är fortfarande hemskt, och man blir så chockad!
Vad skönt att Flicka kom hem välbehållen!
Men så otäckt! Man blir ju både rädd o kanske lite arg oxå..(blir jag iaf..hehe) Vad SKÖNT att det gick bra tillslut..:)
åååh vilken pärs!!! Inte roligt när valparna försvinner, de vuxna vet man ju kan ju ta hand om sig typ.
Men va duktig hon va som bakspårade hem. Hon verkar ju ha gått raka vägen också! Good girl! Hon måste ju blivit rädd eller nåt, eller hur?
Usch vilken rysare!
Usch, Lovis har stuckit hem tre gånger i sitt liv och jag känner paniken hur nära som helst bara jag tänker på det. Men vad skönt att Flicka hittade hem!
Ja usch… inget kul alls! Skönt att det gick så bra!!
Fy, vilken mardröm. Jag förstår paniken. Tur att det slutade bra. Hon var duktig som hittade hem.
Huuu vilken rysare, man kan ju få hjärtstillestånd för mindre. Hände samma sak med Hugo i skogen när han var 3 månader. Han hittade oxå hem. Dom e så duktiga dom små liven