Att ha flera hundar, fyra som jag har nu, medför en annan problematik än om man har en eller till och med två. Man har verkligen en FLOCK! Och de små fnurror på tråden som uppstår blir lite mer komplicerade när det är fyra stycken som ska blanda sig i. Sedan handlar det förstås ALLTID om individuella skillnader, att ”bara” ha två hundar kan vara nog så jobbigt om det är två individer som inte matchar.

I alla fall.

Det började med att jag skulle klippa klorna på hela gänget. Sedan en tid har jag prövat en för mig helt ny metod. Jag var så trött på att se Boris skaka i hela kroppen och stå och gömma sig medan jag klippte klorna på de andra, för att inte tala om hur jobbigt han tycker att det är när det är hans tur. Så jag tänkte: Jag gör tvärtom. Ingen av dem är speciellt jobbiga, jag klipper klorna utan problem på dem allihop, men de tycker inte det är roligt. Och middag ska de ju ändå äta så då kan man ju kombinera nytta med nöje!

Jag häller upp allas mat i  skålar, ställer upp dem i soffan och så tar jag sedan en hund i taget. Först en tass på Flicka, sedan en tass på Boris, en på Flaxa och en på Ila och sedan börjar jag om. Korta pass (en tass i taget) för att öka förväntningarna och för att inte dra ut på det. Jag håller i tassarna och försöker att inte dra emot eller hålla minsta lilla mer än som är nödvändigt för att jag ska kunna klippa klon.

Flickas tassar kan jag bara placera i min hand och börja klippa, hon har inga tendenser att dra åt sig tassen alls. Ila är lite kinkigare så där får man sänka kraven lite. Boris är väldigt tittig och skakig och smårycker i tassarna. Där försöker jag belöna fram att han ska vara stilla med tassarna även om jag nuddar klorna. Flaxa är nog sötast av dem alla, hon är jättelugn och snäll men VÄGRAR titta när jag klipper. Är det inte lustigt!? Hon äter sina godisar men  så fort jag ska klippa vänder hon demonstrativt bort huvudet för att kika dit igen när det är över.

Ja, jag kan få kloklippningen överstökad på fem minuter. Men det här är faktiskt roligare! Och Boris, han sitter tätt intill och väntar på sin tur- trots att han vet att det är kloklippning vi håller på med! Istället för att skaka, gå och gömma sig och vägra komma fram. Bara det är värt den extra energin tycker jag. Tänk att det är så lätt att få en 10-årig hund att tvärvända i sina associationer! Häftigt och intressant!

En bieffekt av att alla ville få sina klor klippta (eller ja, äta sin mat dårå men ni fattar) var att tjafs uppstod mellan Boris och Flicka vid soffan. Nu fick jag chansen att verkligen studera vad som hände. Flicka och Boris har rykt ihop några gånger och jag tycker att Boris beter sig väldigt offerlikt vilket fått mig att misstänka att det inte är han som startat fajten. Han vaktar inte heller mat på det sättet, det gör ingen av mina.

Jag vill att hundarna i min flock ska kunna äta sida vid sida, att de inte ryker ihop om jag tappar mat på golvet eller om de får ben. Att den som äter vaktar sin mat tycker inte jag gör något, det vill säga att de inte tillåter någon annan att äta av den. Men de ska inte gå på någon annan av hundarna om de respekterar den ätande.  Vilket kräver att de gör det – och Flicka har inte gjort det. Hon har kommit på att hon kan flyga på Boris och få hans mat eller ben. BIG NO NO!

Det är klart – om det fungerar fortsätter de ju! De är ju egoister. Inte så att Flicka ligger i sin korg sedan och har dåligt samvete för att hon stal Boris mat… Nä, så här måste jag in och styra upp. Och det började jag med idag. Jag råkade tappa ut massa foderkulor på golvet (”någon” har gnagt ett hål i säcken) och då började förstås alla att äta. Det har de alltid gjort och det har inte utvecklats i tassgemäng. Men nu har vi den nya lilla räpan i familjen. Som sett att det fungerar att flyga på… så hon gav sig på Boris som skrek till o käftade tillbaka och sedan var de två i gång. Vid detta tillfälle gick jag enbart på Flicka, eftersom jag såg vem som började. Jag tog tag i henne snabbt och röt åt henne att lägga av och sedan fortsatte alla att snappa åt sig av torrfoderkulorna, även Flicka. Jag höll ett vakande öga på henne och punktmarkerade när hon började stelna till och rycka i läppen.

Så vid kloklippningen idag uppstod liknande scenario. Flicka och Boris satt framme hos mig och Flicka ger sig på Boris helt plötsligt, för att få vaktplatsen för sig själv. Så halva tiden gick åt att träna på att jag ger dem mat och Flicka ska acceptera att andra får av min mat och inte försöka sno åt sig mer. Det gick SÅ BRA! Ett par gånger lyfte hon på läppen och försökte men då petade jag till henne och sa APP APP! och fortsatte mata.
På slutet kunde jag droppa ned en näve kulor på golvet och de åt de kulor de kom åt och respekterade varandras zoner utan tjafs. Vilket framsteg!

Och det är också så de andra tre har gjort innan Flicka kom och störde ordningen. Man äter det man kommer åt men bråkar inte till sig mer. Då är jag nöjd! Vi fortsätter träna helt enkelt!