Flicka i bilen, väntar på att vi ska hoppa ur och promenera upp till kurslokalen.

Jag fick så fin respons på förra inlägget så jag tänkte att jag ska beskriva hur vi skvallertränar och hur Flicka var innan vi började träna (inte från dag 1, hennes beteende har växt fram sakta men säkert).

Så här reagerade Flicka innan jag började med skvallerträningen: När hon såg en person, oavsett om denna tog kontakt med henne eller inte, morrade hon, kunde resa ragg och skällde ibland. Om den tog kontakt med henne, blev hon väldigt högljudd. Om jag försökte bryta henne med ett nyp i rumpan eller bli arg på henne, blev hon bara värre.

Så fick jag precis i grevens tid tips av Kickan på valpkursen om skvallerträningen. Den tränas i tre steg, om jag fattat rätt. Och fungerar både på hundar som vill fram, fram, fram till allt och alla och drar ifrån matte/husse och hundar som är som Flicka som blir osäker och inte vet hur hon ska agera och därför blir utåtagerande (ni vet ”tomma tunnor skramlar mest”).

Steg 1 är att klicka (hunden måste förstås vara inklickad innan) varje gång hunden ser en människa, bil, cykel, hund och så vidare. Är hunden väl införstådd med vad klicket betyder, vänder den sig mot dig och får om sin belöning. Om du är för nära objektet i början, kan klicket vara verkningslöst. Då måste man öka avståndet och träna därifrån. I det här steget föregår du nästan hunden, bättre klicka lite för tidigt än att vänta för länge och få ett utåtagerande.

Steg 2 är att hunden börjar skvallra. Man kommer ganska fort till detta steg men var inte rädd för att fastna lite extra i steg 1. Vadå skvallra? Jo när hunden ser den där människan, cykeln, hunden så vänder den sig mot dig innan du hinner klicka. DÅ klickar du och ger gotta! Den förekommer dig alltså. Om hunden stannar till och funderar lite när den ser något, ha lite is i magen om du arbetat mycket med steg 1. Förmodligen kommer den vända sig om och skvallra om du bara ger den lite tid.

Steg 3 har vi precis inlett och här är jag kanske ute på hals is när jag försöker beskriva men så här tror jag att det ska fungera:  hunden ignorerar cykeln, bilen, människan eller hunden eller vad det nu är. Den kanske slänger en blick upp på dig och får bekräftelse med ett lugnt ”Ja du är duktig”. Så gör vi nu och jag kör bara steg 3 än så länge på ”lättare saker”. Träffar vi en blodtörstig schäfer som drar i kopplet och ska fram till oss, går jag tillbaka till steg 1 faktiskt. Är det en medelsvår, kör jag steg 2. Är det en vad jag anser är enkel, kör jag steg 3.

Jag kan inte svära på att jag begripit helt rätt, men så här har jag gjort i alla fall. Och jag märker mycket stor skillnad efter bara ett par dagar intensiv träning. Förut kunde hon morra i min famn hela vägen ned i trappan åt grannen som stod och skottade snö, nu skvallrar hon hej vilt och vill ha sin godis för att hon upptäckte snöskottaren.

Varför ska man ha just klicker då? Det förklarade Kickan med att den sätter hunden i tränings-sinnesstämning. Jag körde ett tag bara med mitt ”roliga ljud” och trodde det skulle räcka, men klickern är så förknippad med träning och mycket bättre. Jag har fått mycket bättre resultat sedan jag gjorde till vana att hänga klickern runt handleden och ha med den ut.

Om man ser att en svår störning är på väg, kan man till exempel parkera sig på ett bra avstånd, ta fram bästa belöningen och visa hunden och vänta på att den skvallrar på det som kommer. Detta har fungerat skitbra på Flicka och hundmöten. Idag kampade hon med mig på en trång trottoar i stan när en hund passerade, istället för att agera mot den.

Jag jobbar vidare! Ni som har mer erfarenhet av skvallerträningen får gärna kommentera och dela med er!

Valpkursen är nu slut och den har varit SÅ JÄKLA ROLIG! Lätt den bästa valpkursen jag någonsin gått!