
Flicka i bilen, väntar på att vi ska hoppa ur och promenera upp till kurslokalen.
Jag fick så fin respons på förra inlägget så jag tänkte att jag ska beskriva hur vi skvallertränar och hur Flicka var innan vi började träna (inte från dag 1, hennes beteende har växt fram sakta men säkert).
Så här reagerade Flicka innan jag började med skvallerträningen: När hon såg en person, oavsett om denna tog kontakt med henne eller inte, morrade hon, kunde resa ragg och skällde ibland. Om den tog kontakt med henne, blev hon väldigt högljudd. Om jag försökte bryta henne med ett nyp i rumpan eller bli arg på henne, blev hon bara värre.
Så fick jag precis i grevens tid tips av Kickan på valpkursen om skvallerträningen. Den tränas i tre steg, om jag fattat rätt. Och fungerar både på hundar som vill fram, fram, fram till allt och alla och drar ifrån matte/husse och hundar som är som Flicka som blir osäker och inte vet hur hon ska agera och därför blir utåtagerande (ni vet ”tomma tunnor skramlar mest”).
Steg 1 är att klicka (hunden måste förstås vara inklickad innan) varje gång hunden ser en människa, bil, cykel, hund och så vidare. Är hunden väl införstådd med vad klicket betyder, vänder den sig mot dig och får om sin belöning. Om du är för nära objektet i början, kan klicket vara verkningslöst. Då måste man öka avståndet och träna därifrån. I det här steget föregår du nästan hunden, bättre klicka lite för tidigt än att vänta för länge och få ett utåtagerande.
Steg 2 är att hunden börjar skvallra. Man kommer ganska fort till detta steg men var inte rädd för att fastna lite extra i steg 1. Vadå skvallra? Jo när hunden ser den där människan, cykeln, hunden så vänder den sig mot dig innan du hinner klicka. DÅ klickar du och ger gotta! Den förekommer dig alltså. Om hunden stannar till och funderar lite när den ser något, ha lite is i magen om du arbetat mycket med steg 1. Förmodligen kommer den vända sig om och skvallra om du bara ger den lite tid.
Steg 3 har vi precis inlett och här är jag kanske ute på hals is när jag försöker beskriva men så här tror jag att det ska fungera: hunden ignorerar cykeln, bilen, människan eller hunden eller vad det nu är. Den kanske slänger en blick upp på dig och får bekräftelse med ett lugnt ”Ja du är duktig”. Så gör vi nu och jag kör bara steg 3 än så länge på ”lättare saker”. Träffar vi en blodtörstig schäfer som drar i kopplet och ska fram till oss, går jag tillbaka till steg 1 faktiskt. Är det en medelsvår, kör jag steg 2. Är det en vad jag anser är enkel, kör jag steg 3.
Jag kan inte svära på att jag begripit helt rätt, men så här har jag gjort i alla fall. Och jag märker mycket stor skillnad efter bara ett par dagar intensiv träning. Förut kunde hon morra i min famn hela vägen ned i trappan åt grannen som stod och skottade snö, nu skvallrar hon hej vilt och vill ha sin godis för att hon upptäckte snöskottaren.
Varför ska man ha just klicker då? Det förklarade Kickan med att den sätter hunden i tränings-sinnesstämning. Jag körde ett tag bara med mitt ”roliga ljud” och trodde det skulle räcka, men klickern är så förknippad med träning och mycket bättre. Jag har fått mycket bättre resultat sedan jag gjorde till vana att hänga klickern runt handleden och ha med den ut.
Om man ser att en svår störning är på väg, kan man till exempel parkera sig på ett bra avstånd, ta fram bästa belöningen och visa hunden och vänta på att den skvallrar på det som kommer. Detta har fungerat skitbra på Flicka och hundmöten. Idag kampade hon med mig på en trång trottoar i stan när en hund passerade, istället för att agera mot den.
Jag jobbar vidare! Ni som har mer erfarenhet av skvallerträningen får gärna kommentera och dela med er!
Valpkursen är nu slut och den har varit SÅ JÄKLA ROLIG! Lätt den bästa valpkursen jag någonsin gått!


:pompoms:
Hon verkar vara en sån genommysig liten hund.

Jag har skvallertränat med Moa, främst för möte med andra hundar, änder och hon skvallrar även på vittringar (hon har varit jaktidiot) och ibland tror jag även hon skvallrar på ”Mållgan” för att hon är godissugen. I början belönade jag varje skvallring även om jag eg inte visste vad hon skvallrade på. Idag om jag upplever att hon ”tigger” så säger jag bara ”då går vi” och gör ingen stor affär av det. Hon är rikigt säker på det och det gick fort att få resultat. Möter vi folk som är ”konstiga” kommer hon till mig direkr. Lycka till!
Hei! Jeg kom over bloggen din fordi jeg er interessert i puddel, men dette du nå skriver om, er veldig interessant, og ikke minst nyttig å bli påminnet om! Jeg har også en slik hund, og har for mange år siden lært den å skvallra, men så skjedde noen dumme episoder med løse hunder, og vi er tilbake til steg 1 igjen.
Men – kjempefint med din ”oppskrift” på hvordan lære det inn igjen og ikke minst: Takk for smittende motivasjon til å trene på det igjen
Solveig
Jag har kört en typ av skvallerträning med Cleo och det har fungerat hur bra som helst! Hon gillade att springa fram på främmande människor och skälla ut dem, men gör det så gott som aldrig längre. Dock har jag inte begärt ögonkontakt, utan hon stannar upp när hon ser människor/andra hundar, alternativt går in i fot-position. Det räcker för mig. Visst får jag ändå ögonkontakt direkt efteråt eftersom att hon vet att hon får godis
Jag har kört en viss form av just skvallerträning med Lara, just pga hon skulle fram till ALLT och ALLA!! Gick ju inte ha hunden lös.. Så ner på klubben o klicka för att hon såg andra hundar och människor.. Jag har väl inte varit jätte seriös i träningen, men resultatet blev att hon inte känner att hon behöver gå o hälsa på allt o alla.. Super skönt! Ska nog ta tag i skvallerträningen igen, det är ju superbra att ha!
Detta var spännande läsning. Har en hund som utagerar mot andra hundar (är helt enkelt rädd dem). Så detta ska jag prova igen, hade helt glömt bort detta med att ”skvallra”. Men om jag har förstått riktigt så är steg 1 att hon ser på objektet, steg 2 hunden ser på dig. Men steg 3 förstod jag inte riktigt. Kan du förklara den mera? När klickar man på steg3? Tack för bra blogg! :-)Hilsen Monica
Man klickar inte där utan när hunden bara går förbi sådant den förut skvallrat utan att varken skvallra eller agera mot det är man i hamn. Klart man kan berömma lite lågmält men målet är ju att hunden ska vara neutral inför det man möter.
Ska förövrigt köra metoden på Irja också som hade ett väldigt bra beteende gentemot hundar innan Thea kom in i familjen (stannade upp och gick jämsides med mig tills vi gått förbi) men nu har hon påverkats av Thea och tror då att man får göra som man själv vill vilket i hennes fall är fram till allt och alla! Människor har hon alltid velat gå fram till. Toppen med beskrivning
Jättebra att du har kommit igång med skvallerträning, det tror jag verkligen på! Jag hade kanske varit lite försiktig med att ”muta” hunden genom att visa belöningen innan hon skvallrar. Det ger kanske mer synliga resultat snabbt, men långsiktigt tror jag att det är bättre om du kan presentera belöningen först efter att hunden har fått syn på triggern. Det innebär kanske att du får ta ut längre avstånd och ligga kvar på steg 1 lite längre, men å andra sidan tror jag att du får en bättre klassisk betingning (associationen mellan hundar/människor och bra-saker-från-min-matte-som-gör-mig-glad). För mig handlar inte skvallerträning bara om vad hunden gör, utan minst lika mycket om vilken känsla hunden får i hund-/människomöten.
En annan tanke, som har funkat bra för mig, kan du läsa om här: http://www.klickerklok.se/blog/traningstips-2-ga-och-halsa/
Jag ser det inte som en muta utan faktiskt som operant träning där vi först presenterar lönespecen för hunden (godis tex) och sedan väntar på att hunden ska bjuda på ett beteende. I det här fallet vill jag att hon skvallrar och det är då hon får sin belöning. Jag tycker att det har fungerat i de situationer som blir kniviga och skarpa direkt, man kan ju tyvärr inte alltid styra sin omgivning. Ett exempel är om en lös hund springer fram till mig och vill hälsa, jag körde det häromdagen. Då gav jag Flicka en stark retning hos mig med en leksak och fick henne att först titta på mig för att sedan prova att slänga en blick på hunden som svansade runt oss – då fick hon sin jackpot. Det är alltså en variant på träningen att ta fram när situationen egentligen är lite för svår (sådan som livet faktiskt bjuder på med jämna mellanrum…)
Men Fanny, ja jag håller med om det är inte huvudsakliga sättet att utföra träningen på.
Jag har tränat skvallerträning med Eo som inte gillar människor och tycker de ska hålla sig långt borta. Detta funkade kanon och jag tränade på ett liknande sätt du beskriver. Med Pana är det tvärtom och hon älskar allt och alla och vill fram till dem istället för att söka upp mig och är det otäckt, som en rullator på stan :gangsterskratt:, kopplar hon på sitt eye och jag upplever det som svårare att skvallerträna.
Helt rätt Anna, i knepigare situationer kan det vara lättare att visa vad hunden kan vinna på att skvallra istället för att agera ut. Men man ger inte belöningen förrän hunden har presterat ”tittat” på störningen. Ett annat exempel skulle kunna vara att faktiskt starta men att belöna, leka till exempel. För att sedan avsluta och låta hunden leta uppgift för att få tillbaks leken. Så gör jag ofta när jag tränar överhuvudtaget, startar med att leka, tar undan leksaken och förhåller mig pasiv medan hunden slänger sig in i slalomen (kan vara vilken uppgift som helst) och på så sätt får tillbaks leken. Jag ser det absolut inte som en muta. Jag ser det som att jag startar en rolig lek som sedan har regler, hunden måste göra en uppgift för att få tillbaks den. Tycker det är effektivt och skapar en trevlig inlärningssituation där hunden gladligen bjuder till för att få fortsätta ha trevligt. Kan kort sammanfatta det som en belöningsprocess där vi lägger in träningen i
Jag har skvallertränat Troll, till en lite överdriven nivå kanske. Han skvallrat på allt, även rådjur, harar och ekorrar! Det märks tydligt på honom när han mött en hund i skogen, då är han lite mer laddad än annars. Jag utnyttjar det så att han får större frihet och får vara mer lös, även i områden med sämre sikt där det finns många andra hundägare och/eller vilt. Nackdelen är att han ibland ”letar” saker att skvallra på och det är ju lite överdrivet..
Lillebror Monster har börjat hänga på av bara arten faktiskt, har inte tränat skvaller aktivt med honom, men ofta kommer han ändå om han möter en hund
Tycker att det är helrätt med skvallerträning. Jag hade en Aussie förut som var jordens jaktidiot, tror jag prövade allt (bli arg, döda
m.m) sedan efter att ha åkta fram och tillbaka till olika tränare tog jag fram klickern som hon var helt inkörd på. Tog typ 3 dagar så sa hon: matte nu har jag hittat hare igen, kan jag få godis?? Konstigt kändes det men det fungerade. man lär sig överlag bättre av belöning