
Flicka hade självklart sitt urtjusiga SM-halsband på sig hos veterinären!
Nu har vi varit hos veterinären. Känslan är ungefär den samma som jag hade innan: Vi har ingen jäkla aning om vad vi har framför oss. Kanske lever hon tills hon är 12 år med det här och hinner vinna VM tre gånger på kuppen, kanske har jag blivit tvungen att ta bort henne om tre veckor. Vi vet ingenting. Alla sådana här fall är unika.
Jag ställde lite frågor men först och främst togs blodprover. Svar på fredag. Här är frågorna och svaren jag fick:
Kan en kastration hjälpa?
Kanske, men inte som en första åtgärd. Ser vi ett samband mellan löp/skendräktighet och anfall kan vi då diskutera det.
Ska jag köra agility med henne trots att det är en så högintensiv aktivitet?
Ja! Hundars stressnivå fungerar inte som vår. Flicka ska leva precis som vanligt och har inget att vinna på att ”ta det lugnt”.
Kan jag välja något foder som gör det lättare för henne?
Nej, inte om alla prover visar normala resultat det vill säga om hon inte har någon brist eller så.
När ska jag ge stesolid?
När anfallet varar mer än cirka 6 minuter. Ges rektalt, se till att hon inte kommer åt att bita mig när jag petar in det. Jag kan ge upp till tre doser på ett dygn om det behövs.
Finns det någon biverkning av stesolid, ska man undvika det?
Nej, biverkningen är att krampanfallet släpper. Jag ska inte undvika att ge det om anfallet håller på länge.
När behöver vi börja medicinera?
Om inte anfallen kommer tätare än 1 gång per månad tyckte han att vi kunde undvika medicin.
Vad ska jag vara uppmärksam på i utvecklingen?
1. Om anfallen blir längre o längre = dåligt.
2. Om anfallen kommer oftare och oftare.
3. Får hon flera anfall på varandra eller väldigt tätt är det inte en bra utveckling.
4. Om hennes allmänna humör påverkas negativt, att hon blir vresigare eller så, tyder det på en sämre prognos.
Vad händer nu?
Provsvar på fredag och efter det jobbar vi fram en ”kramprofil”.
Hur känns det här då, för mig? Helt okej. Jag känner att jag är i goda händer och jag tänker njuta varje dag av min tuffa lilla Flicka. Hon är verkligen skitball och sötast och mest efterlängtad i världen. Jag tänker inte låta oro för eventuella framtida besvär grusa lyckan över henne. Tids nog får jag ändå reda på hur det blev. Nu kör vi så det ryker!!!!


:pompoms:
Hon verkar vara en sån genommysig liten hund.

Du är stark du Anna!! vi håller tummarna för flicka
kramar
Carpe diem!
Åsa: Fånga diademet!
Bra!
Ingen skillnad på tänk mellan människa och hund i stort alltså.
Den ända biverkningen av stesolid efter det att kramperna släpp är att man somnar. det kanske han sa?
Skönt att du fått en plan att gå efter!
Ep är en sjukdom som är lika hemsk för både anhörig/hundägare samt epileptikern/hunden själv.
Ni kommer att fixa det här du och Flicka!
”Tids nog får jag ändå reda på hur det blev.”
Hörrudu, det var ganska klokt sagt, det. nåt att tänka på gällande allt möjligt i livet.
Jag håller på er! Keep fighting!!
Tack för ditt stöd till mig…
Fasen vad jobbigt, men grymt att du lyckas ha den attityd som du har till det!
Jag läste kram-profil först, vilket lät mycket trevligare än kramp-profil… Men det är ingen idé att sörja i förväg så lev livet!
Bra med en plan! Och rätt inställning också. Kommer gå fint med lilla *bignose* Flicka!
Världens bästa matte.
Underbar inställning!!
Känner dig inte så väl Anna, men det du skriver låter så himla sant och precis som du menar vart enda ord. Tänker på sista stycket i texten…
”Hur känns det här då…”
Kommer fortsätta hålla tummar, för att du och Flicka ska få ”köra så det ryker” i många år framöver.
Klart ni ska köra så det ryker!!! Ni kommer fixa det här galant.
Härlig inställning, med den kommer ni långt!
Helt rätt tänk, Anna! Gör det bästa av situationen och ge aldrig upp hoppet. Och kör så att det ryker!
/Gudrun
Vi håller tummarna att det finns något sätt att lindra/bota Flickas bekymmer.
Utvecklingen går ju hela tiden framåt!
Lycka till!
Rätt tänkt, bara att njuta av din lilla älskling och leva fullt ut!!!
Härlig inställning
Vad jobbigt att Flicka har fått fler anfall. Jag håller tummarna stenhårt för att hon ska bli 12 år och att ni ska vinna VM tre gånger!!
/Anna, Indy och Tulo
Det går upp & det går ner, sorgen är väldigt tung ibland men oro kan vara värre…!
Bra inställning att man ska ha det så bra man bara kan, för man vet ändå aldrig vad som händer!
Du har en skön inställning du! Så ska man givetvis tänka mitt i eländet. Lycka till på SM!!
Du är stark och har en bra inställning, så det kommer att gå bra. Det känner jag mig säker på. Jag instämmer mad alla andra: ”Kör så det ryker”! Kram.