Å herre gud. Jag satte mig ned och skrev en liten minnes-sida till Flicka och jäklar vad jag bölar. Gud vad jag grinar. Jösses! För varje bild jag ser på Flicka så vrids hela min kropp i gråtkramper. Å herre gud, det var nog för tidigt att göra den här sidan. Men jag kände att jag ville fixa den. Och det är nog nyttigt att gråta ur allt detta… Hur kan man vara så glad för lille Pepp och så ledsen för Flicka samtidigt? 
|
||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||
 |
||||||||||||||||||||||||||
Kategori: 
maria d
Annica o odjuren
Zip & skäggisar
:pompoms: 
Charlotte m dogs
Eva
Åsa
Hon verkar vara en sån genommysig liten hund. 
Linda på Hagahome
Jag kan fortfarande inte (och kommer nog aldrig) kunna läsa det jag skrev om Kim utan att grina
Klart man kan! Kom precis på att du gjort det igen
Härmat min flock 
Tre pudlar och en bc, fast dina verkar ha tvättats lite hårdare och krympt 
Han verkar störtcool!!!
Det är klart du kan saknar Flicka och samtidigt vara glad för en ny liten individ som kommit in i dit liv. Känslor styr man inte över, han var jätte söt Pepp
Jag förstår att det fortfarande är tungt, och så kommer det vara ett bra tag framöver, men att göra den sidan tror jag är ett nödvändigt steg i sorgen. Och jag som läst sidan är glad att du gjort den. Med blanka ögon o klump i halsen satt man och log åt bilder, text och filmer. Många kommer nog att minnas Flicka med glädje
Har följt er ända sedan valparna föddes och beklagar verkligen det som hände lilla Flicka =( och det som hände Kim och Spot. Världen är orättvist..
Jag vet tyvärr precis vad du går igenom just nu. Fick ta bort min första hund i måndags och det känns som att någon har grävt ut mitt hjärta och trampat sönder det. Det gör så ont, så jävla ont och jag kan inte sluta grina. Men det får göra ont, man få gråta likväl som man faktiskt får skratta oxå. Men det kommer att ta tid… Men våra änglar har det bra nu <3
*krama*
usch jobbigt. vet hur det känns. fick ta bort en älskad ponny, och även flera år efter kunde jag börja gråta när man pratade om henne. de där häftiga krampgråterna kommer över en så plötsligt. efter sophis skada var jag helt slut, you know. sen i typ november, då hon ju var frisk och inte hade ngt avlivningshot över sig, blev jag helt förstörd bara av att vet. 1 inte ville ta sig an kattungen med lunginfl. så jag fick köra till helsingborg en kväll i snöstorm… ja, det går över men det tar tid, och man måste få bearbeta det på sitt eget sätt, till exempel genom att skriva en minnessida. kram
Tårarna rann när jag såg din fina minnes sida till Flicka. Jag förstår att saknaden är enorm
Många många kramar från Annis
Usch jag känner så med dig/er..Det är konstigt men tur att glädje och sorg går hand i hand..
Jättefin sida Anna!