Flyga med hund

Boris och Oskar på Ängelholms flygplats år 2002!

Det var åtta år sedan jag flög med hund! Det var på den tiden vi bara hade en jycke Boris hängde med till Båstad på semester. Jag minns inte så mycket mer än att det var trångt att få in överviktiga Boris i rätt burmått (han såg ut som en kassler i den lånade kaninburen från Helene) och att han fick tokbanta för att han och buren inte skulle överstiga åtta kilo… De problemen lär jag inte få denna gång.

Pepp och jag flyger ned till syrran nästa måndag. Ska äntligen få pussa på min systerson Leon! De vuxna stannar hemma, tack alla underbara vänner för att ni ställer upp och passar mina gangstrar.

Nuförtiden så bokar man först på nätet för att få billigaste biljetten. Sedan ringer man SAS och säger att man har hund. Sedan får man meddelande inom ett dygn (fattade jag det som) om man inte har kommit med. Om man kommer med får man meddelande om det inom 2 dygn (?). Snurrigt som sjutton. Jag satt och klagade lite ödmjukt på att SAS år 2010 inte har ett synkat datasystem för detta och det tog sådan tid att under tiden vi pratade hann bokningstjejen se att vi kom med Hehe.

Buren Pepp åker i får inte vara större än 55 x 40 x 23 cm. Och som sagt får han och buren inte väga mer än 8 kilo för att få åka som handbagage inne i kabinen. Botten i buren ska vara vattentät, buren i sig får gärna vara mjuk. Det kostar 200 kronor extra att flyga med hund och dem betalar jag på plats när jag checkar in.

Det är synd att tåget är så jävla dyrt. Nu hade jag lite flyt och fick tag på en 411 kronors-biljett på hemvägen så då blir det tåg. Men annars är tåget dubbelt så dyrt som flyg…