I dag hade Elin, Helene och jag en liten träningsträff nere på klubben. Jag lade medvetet på mer stressframkallande aktiviteter innan träningen än jag någonsin gjort med Kitty. Hon fick leka med Virus, titta på när Virus och Jessie körde, höra mig hejaropa på Helene och så vidare. För att se hur hon reagerar, vad som blir svårt och vilka moment som hon ändå kunde hålla huvudet kallt i. Det var absolut inte en onormal situation vi skapade, snarare en vanlig tävlingsplats. Hon var VÄLDIGT i gasen, när vi skulle köra. Stressmjällade till och med…

Men det gick faktiskt himla bra! Jag kände inte av något stress när vi väl körde. Hon gjorde ett slalomfel i första slalomet (gick ur en port för tidigt) och då slängde jag leksaken åt henne och gick tillbaka och gjorde om (se filmen). Innan vi startade om så åt vi en godis och klappades lite. Sedan gjorde hon det fint och alla slalom på träningspasset efter det var helt felfria, snabba och säkra. Kom två rivningar under träningen i början, men sedan inga mer nedpetade pinnar.

Det var kul att se hur hon har hittat tekniken när hon närmar sig slalom, nu bromsar hon tillräckligt mycket för att hon ska klara ingången och nästföljande portar utan att glida förbi.

Lite för ivrig på kontaktfältet på balansen och stannade tidigt och snett. Lite småsaker helt enkelt, men jag är väldigt nöjd med passet. Det var nyttigt att köra ihop med folk och hundar hon triggar på, jag upplevde inte att stresspåslaget på något sätt gjorde henne okoncentrerad. Felen som kom är vanliga, rutinerade nybörjarmissar och en klumpig handler.

Min fina tjej! Här kommer en film som inkluderar även misstagen, som första (och enda) slalomfelet. Eftersom hon efter detta gjorde perfekta slalom, drar jag slutsatsen att det är bättre att slänga åt henne en leksak och låta henne röja ur sig lite innan man börjar om istället för att köra med utebliven belöning. Hon verkade liksom ge sig in i leken igen med en nollställd och positiv hjärna. Hon funderade inte på vad som kan ha gått fel så att säga.

Väldigt kul att se att hon har så fint beteende i starten. Står där jag lämnar henne och är trygg i det fastän det händer saker runt (Jessica står och skäller och sådär). Däremot funderar jag på avståndet till första hindret. Tror jag ska backa henne lite till, så att hon lägger in ett helt galoppsprång till innan hon är över första hindret?

Jag ÄLSKAR hennes intensitet, wow vad hon trycker på i varje steg. Benen går som trumpinnar! Och trots detta, så känns hon extremt styrbar och lyhörd. Bästa kombon ever?!

Att ta med sig från idag till nästkommande pass:

• Klargöra med mängdträning när det är ”gå runt” och när det är hoppa åt ”rätt” håll på hopphinder. ”Hoppa” är vanliga, ”Runt” är gå runt och hoppa från baksidan.
• Jag ska vara ännu tydligare i min handling och inte slarva.
• Träna kf med belöningsplacering bakom, så att hon förstår att jag vill att hon går ända ned även om allt det roliga finns bakom oss.
• Träna vidare på att sätta slalomet på första försöket.
• Köra längre kombinationer, nu MÅSTE vi börja köra bana!

Duktiga, underbara lilla bästa fantastiskaste hund! Det blir spaltmeter med träningsbloggande här! Är det någon av er som orkar läsa?! Vinka i kommentarerna i så fall…