”Vända pudel” och muskelskryt – så står det till med hundhälsan

Herregud vad jag inte hunnit blogga senaste tiden. Vi börjar med lite hälsouppdatering.

Ila har haft stora bekymmer med sin mage, så illa att vi faktiskt övervägt om det börjar bli dags att ta farväl av henne. Nästan dagligen har hon drabbats av uppsvälld buk och smärtor. Oskar och jag har varit väldigt rädda och spända över hennes situation, eftersom hon flera gånger behövt läggas in akut pga magproblem. Vi har varit nervösa över att hon typ ska dö hemma hos oss utan att vi hinner in med henne. 

151101_veterinaren

Men jag och Fia (tack för sällskapet!) åkte med henne till Jerker Kihlström på Veterinären i Vallentuna, jag har både egen god erfarenhet av honom med Boris på slutet och hört andra som tycker att han är så bra med vården den sista tiden hos de äldre hundarna. Det är ju en lite speciell situation när man sitter med en lastgammal hund som behöver vård. Hur mycket ska man göra, utsätta dem för, kan man prova sig fram utan att göra tuffa undersökningar etc? Jag gillar hans sätt att ta sig an de här bitarna. Förtroendeingivande och väldigt lyhörd för ens önskemål. 

Jerker kunde för det första lugna mig med att det som sker med Ila inte är helt ovanligt på hundar med fastsydda magsäckar. Eftersom magsäcken inte kan röra sig riktigt som förr blir det obehagligt när de blir gasiga – i vanliga magar rör sig magsäcken runt och reagerar på gasigheten på det sättet. Bara att höra det var väldigt betryggande. Vi har ju inte förstått vad som sker riktigt när hon blir så illamående och anat det värsta. 

Vi fick tre åtgärder att ta till:

  1. Vända pudel
  2. Ge enbart skonmat och det uppdelat på 4-5 måltider om dagen (detta hade vi redan smugit igång innan veterinärbesöket)
  3. Ge minifom så fort vi anar att ett anfall av magsmärtor är på g.
  4. Ge henne messmör, som ska vara bra mot gaser i magen.

Vända pudel: Ila ligger ju VÄLDIGT mycket stilla, hon är så vansinnigt bekväm av sig. Det är inte alls speciellt gynnsamt för hennes matsmältningsorgan, så nu pågår projekt ”Vända pudel”. Det är inte fler långpromenader som krävs, utan framförallt att hon inte får ligga för länge i stillhet i samma sovställning. Så nu lockar vi upp henne någon gång i timmen dagtid, så att hon får flytta sig lite grand. Sedan försöker vi ta med henne på ALLT vi kan, istället för att som tidigare låta henne ligga hemma och lata sig. Om jag går ner till hönshuset för att fixa något får hon hänga med, om jag ska åka bort till fåren får hon också hänka etc. Allt för att minska passiviteten.

Skonmat: Igång med det, inga konstigheter mer än att man får hålla koll på klockan så att man inte missar en måltid.

Minfom: Fått ge en enda gång bara, svårt att veta om det gav någon effekt, men hon blev aldrig sådär dålig i alla fall, trots att det kändes som att det var på g.

Messmör: Vägrar hon äta, så den tar matte istället. ;)

Än så länge har det gått bra, det har gått två veckor sedan veterinärbesöket och hon har bara varit urkig en gång. I normala fall har hon varit dåligt nästan varje, varannan dag. Så jag har gott hopp om att få ha kvar Pippilusen ett tag till! Det känns förstås toppen! :)

Så till Flaxa då. Hon vart jättehalt för ett tag sedan, jag har aldrig sett något liknande förut. Se filmen nedan:

Jag fick tid hos Kjerstin för att kolla upp henne och precis som jag misstänkte var det rätt illa ställt. Hon har skadat sin vänstra bogled, hon har en instabilitet i den bogleden. Kjerstin visade genom att först ta upp Flaxas högra ”armbåge” och visade var det tog stopp i rörligheten. Och sedan den vänstra. Som ni ser nedan är den åt helsike för rörlig, det är något som antingen tänjts ut eller gått sönder helt.

151101

Just nu koppelvilar hon, eller ja inte riktigt så strikt. Hon får röra sig fritt här hemma (hon busar ju inte runt) och på promenader blir det koppel. Hon har gått på smärtis i två veckor som jag börjar fasa ut nu, för snart ska vi till ortopeden och då vill jag inte att hon har smärtstillande i kroppen. Det som är skönt är att se att hon inte alls är så deppig och hängig som hon lätt kan bli av koppelvila, denna gång. Hon är liksom glad och munter ändå. :-) Det blir intressant att se vad ortopeden säger, men jag gissar på rehab – inte operation. Hon är ändå 9,5 år gammal.

Stewie Macaroni mår fint han, ta i trä! På återbesöket hos Kjerstin fick vi massor av beröm för effekterna styrketräningen med klövjeväskan och travträningen gett. Han rörde sig mycket ledigare i traven, var mycket starkare i rygg och framdel, bättre balans och ja … det var idel lovord! :)

På låren hade han ökat muskelomfånget 1,5 cm på varje sida.
Vaderna hade han ökat 0,6 resp 0,5 cm muskler.
Sedan kommer då överarmen, alltså framvagnen. Den som får jobba mest när vi tränar styrka med klövjeväskan. Här har han gjort en jättefin ökning med hela 3,4 cm (vänster) respektive 3,5 cm (höger). På bara 4 månader :) Wow! :) Är jättestolt över att det gett så fint resultat, vi har verkligen varit flitiga med väskträningen.

151101_sparet 151101_promenad

Träna med klövjeväska – så här har jag gjort:

Jag började med en tom väska (av BRA kvalitét och med ordentlig passform, till exempel Ruffwears: Kryssband över bringan så att bogbladen får arbeta fritt utan att hindras av väskan och med två magband som håller den ordentligt på plats) och gick med den ett par gånger tills Steve var bekväm med att ha den på sig.

Sedan lade jag i lite vikt, jag började med 400 gram (alltså 200 gram i varje väska) och gick 15 minuters promenad. I koppel, i sakta och noggrann skritt. Hunden ska vila i steget och trampa igenom ordentligt, inte flamsa och hetsa framåt. Dessa promenader blir även mental träning för den pigga hunden att koncentrera sig på uppgiften: Inte röra sig för fort och inte dra i kopplet. Steve var helt utmattad första gångerna, och det var knappast av den fysiska biten. Kille som han är :-D Tänka på flera saker samtidigt, hallå liksom!

När vi var uppe i 30 minuters promenad (2-4 ggr i veckan med en vilodag från väskan emellan) med startvikten började vi räkna. Så cirka var sjätte promenad ökade jag vikten med 200 gram (100 gram i varje väska). Vi promenerar inte längre än 30-35 minuter. Gärna i terräng med backar, så att han får lyfta ordentligt på tassarna, koncentrera sig, variera mellan att skjuta ifrån i uppförsbackarna och bromsa nedför. Inte lat-passgånga sig fram på en slät asfaltsväg, om ni ser det framför er. :-D

Om hunden inte ser ut att bli starkare och stabilare utan är trött på slutet av promenaden, är det för tidigt att öka vikten även om ni uppe i er sjätte gång. Öka vikten först när hunden är riktigt fräsch och ärtig även när passet är över.  Jag har lagt okokt ris i i små plastpåsar i väskorna, det är så lätt att reglera vikten på det sättet. Och fördela jämt i väskorna också.

 

You may also like...

1 Response

  1. Angela Müller skriver:

    Lite komiskt med minifomen… Det fick du dina första fyra månader för att lätta på din kolik ;-)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

                                                                                                                                                                       

:utmedhunden: :trott: :morgon: :gaspar: :sleeping: :natti: :sova: :blink: :blush: :blyg: :cwy: :dizzy: :ermm: :unsure: :rolleyeskeptisk: :fundersam: :rolleyesglad: :rolleyesklassisk: :wassat: :getlost: :pouty: :sad: :ledsen: :skakarhuvud: :skeptisk: :sarkastisk: :chock: :sick: :sjuk: :grimasch: :biggrin: :happy: :lol: :party: :anneliesdans: :anneliestarta: :travolta: :pompoms: :kaffe: :paragrafryttare: :simons: :simonskopp: :ninja: :clown: :pinch: :sideways: :silly: :jatteglad: :D :skrattrull: :fniss: :gladnickar: :smile: :tongue: :magnusmallgroda: :w00t: :galen: :ogonbryn: :whistle: :angel: :nerd: :gangsterskratt: :citat: :rackerut: ;-) :buga: :tummenupp: :arg: :skjuta: :exploderar: :angry: :dumihuvudet: :devil: :devil2: :skitarg: :heart: :storkram: :hjarta: :pusspakind: :skutt: :kompisar: :wub: :barit: :batty: