« december 1999 | Main | mars 2000 »

januari 26, 2000

Hej alla läsare!

Jag får ibland mycket bra kritik på det jag skriver här om mina och Boris äventyr, och det känns såklart jätteroligt och sporrar mej att skriva vidare!
Med oss är allt bra, matte är lite förkyld bara. I söndags var jag, Anders och Boris på agilityn för första gången! Det var roligt och spännande- och svårt! Lillkillen var väldigt misstänksam mot det mesta, men jag tror att det kommer släppa så småningom. Det var många andra hundar där, bla två dalmatiner, en cocker spaniel, en pitbull, en schäfer, en schäfer/rottweiler-korsning, en svärgschnauser och några vovvar till. Det var glädjande att se att många hade täcken på vovvarna nu när det är så kallt. Själv höll jag Boris i famnen så fort vi stod stilla och värmde hans tassar. Han har ju ganska mycket päls nu, cirka sex-sju cm, så jag tror at han klarar kylan ganska bra bara man är i rörelse. Jag tycker det är jättevettigt att ha täcke på hunden när det är riktigt kallt! Och jag älskar vår regnoverall- då behöver vi ju inte oroa oss för att Boris skall bli blöt och kall fast det kanske regnar rätt rejält. Förstår inte att människor kan ta avstånd från täcken och overaller och säga att det är onaturligt- de flesta av dagens hundraser har långt ifrån vargens naturliga tjocka päls.

Boris och jag har börjat rasta en liten Malinois-tik ibland. Hon är tio veckor och matte jobbar ibland så dumt så hon behöver hjälp. Jag får 60 kr för "besväret" och Boris får en lekstund med en kamrat. Hon heter Hoshi och är jättegrann. Det är dock hyfsat svårt att gå ut med dem båda i koppel, så idag skall jag nog låta Boris vara kvar i lägenheten när jag tar ut och kissar Hoshi. Fast då blir han väl alldeles galen... *ler*

Jag har beställt två nya skär från Häromi. Det ena är ett skär som heter "Nr 4" och lämnar cirka 1 cm päls. Det är det som Hillevi använt när hon klippte ner Milou. Han blev ursöt! Jag skall inte klippa Boris kort förrän till våren, men det skadar ju inte att ha köpt det redan. Det andra skäret är ett speciellt nos- och tasskär som är lite smalare och gör det lättare att komma åt. Jag tycker det är svårt att få det bra precis under ögonen när jag klipper i ansiktet, det är svårt att komma åt ordentligt. Så det skall nog blir bra!

Annars är Boris inne i en lydig period just nu *peppar peppar*. Han lyssnar bra när vi är ute och har honom lös, men det finns fortfarande inget som kan stoppa honom om han träffar barn. Han älskar dem! Han blir alldeles ifrån sig och krummulerar ihop sig till en knut när han ser dem och bara mååååste hälsa...*fniss* Jag tror att det växer bort, jag hoppas det i alla fall.
Han är väldigt gullig!

januari 18, 2000

Hejsan igen!!!

Det blir längre och längre mellan dagboksanteckningarna... igår var det så himla fint väder så jag och Boris tog spårvagnen till Slottskogen. Vi har börjat promenra längre och längre med honom nu, så man kan göra lite roligare utflykter. Vi var ungefär en timma i Slottskogen, men vi fick inte hela tiden. *fniss* Han var först jättefascinerad av änderna, sen kom till säldammen. Han backade ett par steg och tittade oroligt på mig som om han undrade vad sjutton det var för konstiga hundar som varken hade päls eller ben. Och som de simmade! *skratt* Sen kom vi till djurgårdarna och där höll Boris på attt få krupp när en struts kom springande mot oss. Att det var stängsel emellan förstod han inte riktigt. Vidare träffade vi dovhjortar, hästar, höns och lite andra djur. Det var en härlig utflykt och vi sov gott när vi kom hem igen.

En sak som verkligen är roligt när man är hundägare är att man får så mycket kontakt med okända människor. Det faller sig oftast helt naturligt att man pratar en stund om man träffar en annan hund och dess ägare. Ofta får man en mycket trevlig pratstund och när man skiljs åt är man lite gladare och muntrare till sinnet. Även hundglada människor drar sig inte för att prata en stund. Det är ingen överdrift att hundens närvaro påverkar människans hälsa på ett positivt sätt.
Tex nu ikväll träffade Boris och jag en kille och hans bordercollie Herman. Hundarna busade en stund och vi fick en pratstund- husse var jättetrevlig och Boris fick springa av sig lite energi.

Ibland får man vara med om otrevliga saker också. Jag fasar över vad som kan hända här där vi bor. Det bor otroligt många pitbullterrier och rottweilrar här, ägda av unga killar som enbart har hunden för att det är tufft. Jag tycker det är sorgligt för hundarnas del, och läskigt för oss med "snällare" hundar.
Tex när vi passerade torget för att gå till Ruddalen häromdagen. Där står ett gäng unga killar me dtre pitbull och en rottweiler. Alla hundarna slänger sig i kopplena och drar nästan omkull sina hussar för att komma åt Boris. De såg inte glada, skallen var inga glada skall utan med uppdragna läppar och blottade tänder. *usch* Jag vill inte ens tänka på vad som skulle hända om en sådan skulle komma lös och attackera Boris. Jag mår illa vid tanken och det hemska är att det är inget ovanligt. Det händer någon gång per vecka bara här i Göteborg, om man skall gå efter vad tidningarna skriver.

Jag är rädd, för min hund är inget muskelpaket som en pitbull eller rottweiler. Jag tycker det är läskigt att många hundägare har så dålig koll på sina hundar och inte verkar bry sig om det. Våra grannar en trappa ner får ofta besök av två killar med två rottweilrar- alltid utan koppel. Jag tar upp Boris i famnen när jag träffar dem, jag vågar inte riskera något. De har ingen koll alls på sina hundar, de har kommit framspringande flera ggr utan att lyssna på sina ägare.

Sen är inte alla sådana bara för att de har en "tuff hund", det vet jag. En kille i området har en dobberman och en staff (pitbull?). Han har järnkoll på dem! De komer direkt på inkallning och är myket lydiga. Han är också mycket hänsynsfull och kopplar dem alltid när han ser att någon dyker upp. Jag förstår att man vill kunna släppa sina hundar lösa och jag tycker han gör rätt i att göra det- han vet ju att de kommer när han ropar.

Så är det! På tal om inkallning så blir det bara bättre och bättre. Ett tag var det hopplöst, men numer kommer han för det mesta när jag ropar. Är väldigt glad för det, det underlättar! Märker även att han allt oftare lyssnar på mitt "nej" när vi är ute och han är lös. Det är väldigt positivt!

På söndag börjar agilitykursen, och det skall bli jätteskoj!!!

januari 11, 2000

Hej och gott nytt år!

Boris firade in det nya året i lugn och ro med morfar på landet, medan matte och husse var ute och roade sig. Han har faktiskt inte alls reagerat över smällare, och det är vi mycket tacksamma för!

När jag var på hundfestivalen på Svenska Mässan, GBG, så tittade jag lite på agilityn. Och blev jättefrälst såklart! Ringde till Mia, kursledaren från valpkursen, och pratade lite med henne om man kanske skulle ta och gå en sådan kurs.
Så nu är Boris anmäld till nybörjaragility i slutet av januari! Det skall bli jätteskoj! Milou och Hillevi skall också gå agilitykurs, men på tisdagar. Pga mina arbetstider kan jag ej på tisdagar.
Det är hittills två andra hundar anmälda till "vår" kurs; en schäfer och en pitbull! Då kanske matte kan få sina fördomar om pitbull bortsopade! :-)

Boris har verkligen jättemycket päls nu!!! Men han är så grann så det gör inget att vi får med halva skogen hem när vi är ute och går. Vi klipper honom flitigt på tassar, i ansiktet och svansroten, men resten av kroppen växer hej vilt. Snart är det dags att han får en liten tofs i pannan så att han slipper "titta under lugg". :-)

Nu skall matte äte frukost och Boris- han sover än så länge!