Lydnadssnack
Träningen på VBK var jättenyttig! Men platsliggningen var katastrofal. Vet inte vad jag ska göra... han gnyr, skäller, kryper mot mig... *suck* Fick rådet att stå precis bredvid honom när han är så otrygg. Antar att det är så jag får göra...
Slut på gnället; jag vill berätta mer om träningen. Det var jättebra ordnat, för jag blev sådär nervös, stel och konstig som jag blev när vi tävlade. Och Boris blev hoppig, undrade vad det var med matte och så där. Precis som på tävlingen. Alla körde de moment de ville och så stod det en på var sida om planen, som två domare, och skrev kommentarer.
När jag hade kört igenom lydnadsettan och fått lite kommentarer o hjälp så gick Oskar o Boris hem så fortsatte jag hjälpa till med de andra. Det var roligt att se appellydnad och högre klasser tränas, det har jag inte sett innan faktiskt. Är ju så lite på brukshundklubben...
När alla var klara, det tog runt två timmar, satte vi oss i klubbstugan och pratade igenom var och ens träning. Det var URNYTTIGT och roligt!
Det var också väldigt skönt att se att även "riktiga" hundar (missförstå mig rätt) som rottisar och schäfrar också var hoppiga och lite för glada och flamsiga. Det var go stämning och jag kommer absolut träna mer på detta sätt, skrev upp mig på nästa gång som blir om två veckor.
Nästa onsdag ska jag försöka ta mig till Skarpnäcks Hundungdoms träning. Och på söndag är det kurs igen, det har ju varit två veckors uppehåll nu.