Rånar snart banken
Mitt hår har växt. I vanliga fall hade man kanske inte märkt det så mycket men nu när jag har kort hår så syns en extra cm väldigt mycket. Frisyren har förvandlats till en fluffig mopedhjälm eller något i den stilen. Jag måste gå till frisören- men jag har inte råd!
Det är samma visa i år igen. Och snart är mitt reservförråd av pengar helt slut. Oskars pengar är också slut så jag får låna ut till honom hela tiden. Det tär på psyket att vara så här fattig. Igår hittade jag en tandkräm som någon hade glömt i affären på rullbandet. När jag med nervösa blickar över axeln packade i den i min påse tänkte jag "Fy vad oärligt" men sedan tog "Jag sparar 27 kr på det här" över. Hemskt. Snart börjar jag leta pantburkar i papperskorgar!
Och när jag själv deppar ser jag hur deppig Oskar är och då måste jag muntra upp honom och glömma min deppighet. För han blir mer bedrövad än mig verkar det som. Hjälp.
Oskars pappa gjorde en så himla god lasagne när vi var där så jag tänkte vi skulle köpa ingredienser och slänga ihop en här hemma. Men efter att ha räknat på vad alla ingredienser skulle kosta (quornfärs, lök, såsingredienser, lasagneplattor, vitlök m.m.) insåg vi att det blir billigare att köpa två färdiga "Annas gröna lasagne" (som är jättegoda). Det är fan deprimerande! Det ska inte vara billigare att köpa färdigmat ju!
Jag vill ha ett stipendium för Utfattiga Ungdomar Utan Undanflykter!