Ännu en zebrafiltsdag
Dag 2 efter kastreringen.
Igår kväll tröttnade Boris på fjolleriet med Ila och tvångsbäddade ner sig samtidigt som henne. "Ska hon ska jag!"
Ila väckte oss flera gånger i natt, det lät som hon spelade trummor. Men hon kliade sig, mot tratten. Till slut fick jag gå upp och hjälpa henne att komma åt under tratten. Ahhhhhh det var skönt tyckte hon och somnade om.
Idag har hon lagt en liten, liten klutt. Hon rör sig inte och äter knappt så det är ju inte konstigt att avföringen är aningen koko. På tal om att röra sig så har hon skuttat som en galen rodeohäst här i förmiddags. Det är såret som kliar så nu när det läker och hon vet inte vart hon ska ta vägen... stackarn. Men vad kan man göra? Nu på eftermiddagen har hon i alla fall bara.... ja gissa? Just det, inte helt otippat, legat i zebrafilten:
Det är bra att hon tar det lugnt tycker jag. Det är svårt att tvinga någon att ta det lugnt. Kanske har det med att göra att hon inte får ngt smärtstillande? När de får det känner de ju inte av såret och att de borde vila... På tal om såret. Vi tog ju bort trycktampongen igår. Så här ser såret ut idag:
Det börjar bli lite smått tråkigt o vara hemma med konvalecent hund. Men det blir ju bättre o bättre. Jag har ägnat timmarna åt att fixa sådant på hemsidan som legat o väntat på att bli gjort. Dagens-arkiv för 2003 är klart nu, 2004 kommer ... fotosidan är lite uppfräschad. MH för både Ila o Boris är fixade så att de scrollar ordentligt.
Kommentarer:
Elin: Kul med arkiv! Det gillar jag :) Ärret ser jättefint ut.
Marianne: Hej! Måste säga att ärret ser jättefint ut. Minns från vovvens kastrering att när det kliade blev dom lite konstiga. Jag la på xylocainsalva så det skulle stilla klådan. Eftersom det verkar läka så fort på Ila kanske en ide är att gå någon dag tidigare o ta stygnen. På min lilla voffsing hade dom växt fast lite. :-/ Hon ser jättepigg ut och Boris är så söt i sin avundsjuka!
Hanna: Instämmer i att ärret ser fint ut. Snart kan hon nog busa som vanligt igen. Men usch vad jobbigt det är när det kliar under tratten eller på såret. Det kryper i mig, det verkar så jobbigt att inte få klia sig. Men snart går det väl över.