Pudelbus-bloggen

Jag och Ila på lägret, vi hade kanonväder!

Någon tyckte att mitt förra inlägg var kryptiskt, och det var det kanske till viss del. De allra flesta i eliten ÄR snälla, goa och rättvisa med sina hundar, framförallt är Sveriges absolut bästa förare verkligen outstanding bra mot sina hundar. Men det finns de som utnyttjar sina hundars goda vilja och önskan att vara till lags, oavsett hur korkat föraren uppför sig. Det är så ledsamt att se och gör att jag får ont i magen - och motiverar mig att tänka till en gång extra i min träning.

Landslagslägret innehöll och innebar massor, massor massor. Mycket planering inför VM förstås, men även:

• norsk karaoke (hörlurar på, man sjunger låten ut till publiken som ska gissa vad man sjunger för något). Total förnedring.
  
• segerintervjuer på engelska efter att ha vunnit VM. Flum!

• stafettagility, en bana delades upp i tre delar och Rose-Marie med Mascot tog första delen i vårt lag, sedan tog jag vid och sedan Jenny med Elvis. Vi var DUKTIGA men vann inte denna gång.

• MASSOR av god mat, fika och tokbra service

• mycket intressanta diskussioner kring hur man vill hantera sina tävlingslopp: hur vill jag bli bemött av vännerna när jag gått i mål och sjabblat mig? Hur laddar jag upp inför loppet? Hur peppar man varandra på ett bra och ärligt sätt? Detta var riktigt, riktigt intressant och bra! Jag tror att de flesta höll med om att man låter personen i fråga vara i fred tills den söker upp efter att gått av, sedan frågar man ungefär "Vad hände?", alltså helt enkelt låter bli att hyvla på personen en analys utan låter personen föra diskussionen och ger tankar och idéer när denne har fått ge sin version. Men - detta är viktigt tycker jag- man ignorerar inte bara loppet för att det gått fel utan visar att det är värt att pratas om även om det inte var ett perfekt lopp (hur många sådana finns...?). Vi är ju ändå där för att tävla. självklart vill man diskutera loppen då.

• Körde minibanor/kombinationer där olika svårigheter dök upp: 1) En klumpig funktionär som är i vägen 2) Du trillar vid ett hinder men försöker förtvivlat köra hunden vidare 3) Bordet med det nya elektroniska (sjukt störiga) ljudet.

• Hjälp vi har missat banvandringen!! Vi fick en banskiss av en klass 3-bana (LURIG sådan...) som vi inte fick banvandra utan endast köra utifrån banskissen. Oh my... ruggigt svårt! Ila var tapper o vi klarade oss felfria till fjärde sista där vi diskade oss. Roligt och frustrerande och gud vad jag uppskattar att man får banvandra i framtiden .

• Positiva lådan. Alla skulle skriva ngt positivt om varje person på lägret. Trots att ett par larvade sig och bara skrev "Söt" och "Snygg" och andra töntiga opersonliga standardfraser, var det väldigt roligt att läsa sin lapp! Det som fastnade hos mig från min lapp var (osvenskt va?):
  
  • Roliga och tokiga idéer, glad och positiv, har kul på banan vilket får en att le.
    
  • Kul med pudel, kör så det ryker!
    
  • Härligt med en pudel som går bra. Rolig tjej.
    
  • Du är glad och framåt och snäll med din hund och peppar dina kamrater.
    
  • Skitbra driv i hunden, hårt jobbande handler = succé
  
  Sen var det mycket go och glad och hela det där, och kanske har jag fått med någon oengagerad standardfras ovan men för mig var det dessa som gjorde mig extra glad.

• Vi komponerade landslagssånger, vår grupps var nog inte största succén utan den som ringer i öronen är "In med hunden i mål! In med hunden i mål!"

• Hundfysioterapeut Maria Knutas kände igenom alla hundarna. Ila såg fin ut förutom ett ställe i ländryggen där jag ska isa 20 minuter om dagen i en vecka så är saken biff.

• Vi fick tokbra träningsoveraller från Arrak. Me like!

• Möjligheten att lära känna dem som man ser nästan varje helg men knappt säger hej till. DET har varit oerhört roligt och jag känner mig glad i magen över alla söta, goa människor som är lika dåraktigt fast i denna sport som jag är...
  

I helgen är det vår tävling, känner mig genomgående helt slut i kropp och knopp så jag ber till gudarna att det ska gå bra...
Tävlingssäsongen lider mot sitt slut med grande finale i Bollnäs. Något som är riktigt roligt är att det blir ett par extra helger tack vare min klass 1-busa. Frövi, Katrineholm och Stockholm södra. Och kanske några till, vi får se! :-)