Pudelbus-bloggen

I idel spöregn träffades Åhza, Charlotte och jag i dag för att köra banan ovan. Den som satte ut nummerskyltarna såg nog lite fel så 17 och 18 tog vi från andra hållet än på skissen. Lite enklare alltså. Det skadar ju inte, både Flaxa och Felix är ju klass 1-hundar.

Hmm kollar på filmen av en amerikan som kör banan nu. 18 tas inte som på skissen, utan från andra hållet!

Mest tid uppehöll vi vid starten, hinder 1-7. Jag valde att kalla in vid tvåan med vänster arm o sida mot hunden, FC mellan 2 och 3 och sedan hunden på höger sida mellan 4 och 5 och ett FC mellan 5 och 6 i glipan mellan 4 och 5.

Det kändes bra på banvandringen och är ett val jag skulle gjort om det vore skarpt läge, alltså tävling. Men det visade sig inte fungera speciellt bra. Flaxa är för yvig och klass 1-skadad för att kunna köra så tajt med mig. Charlottes variant fungerade asmycket bättre. Min variant tog 10,29 sekunder och Charlottes 9,35 sekunder. Charlottes variant:

Samma start men efter att hunden skickats på trean, rusa upp och gör FC mellan 4 och 5 och sedan ta hunden på ovansidan av 5:an, alltså inte tråckla in mellan hinder 4 och 5. Sedan ett framförbyte till efter 5:an och svisch in i 6:an. Denna variant gav alltså en bättre tid. Jag tror att det var av två orsaker:

1. Hundens riktning på kroppen efter 4:an är riktad mot 5 och slalom. När man gör som jag ville måste hunden svänga. Svänga går långsammare än springa i den riktning man redan har.

2. Med Charlottes variant ramar man in hunden totalt, hela tiden. Det lämnas inga alternativ alls. Väldigt hands-on.

Grymt Charlotte! Du valde samma väg som amerikanen som kom femma (hennes tid hinder 1-7 = 9,80 sekunder) . Nyttigt att träna ihop på detta sätt.

Man borde klocka mer på detta sätt. Det som känns smidigast och är snyggast kanske inte är det snabbaste. Kortaste vägen var ju helt klart mitt val, men inte den snabbaste. INTRESSANT!

Det är så roligt att köra så här tekniska banor. Flaxa var duktig med benen, rev något hinder här och var men verkar ha en bra kroppskontroll över lag nuförtiden. Skönt!

Resten av banan körde bara ett par gånger och jag fick till den till slut. Vilken känsla! Sjukt häftigt när man känner att man KÖR JÄRNET hela tiden. Tokskoj! Bra uppladdning inför klass 1 i Katrineholm i morgon!

På grund av spöregnet varken fotade eller filmade vi, men jag hade min fina landslagsjacka på mig för att komma i ultimat vm-stämning .