« I väntrummet | Main | Vet inget mer »

:-(

Fan. Jag känner mig helt matt och uppgiven. Ila är kvar på Ultuna. Benet är snett och måste justeras om och fler stift ska in. Hur mycket orkar man? Jag känner mig helt slut. Hoppas och sedan bli nedslagen gång på gång. Och behöva lämna min älskade hund till främmande om och om igen. Jag är så jäkla arg, ledsen och besviken.

Comments

Hej semester-start. Blir så jääääävla trött på alltihop. Hur svårt ska det vara att läka ihop ett jävla ben som är så rakt av som det kan vara!!! :,( 10 000 kramar

Lider verkligen med er, som att det inte vore nog med att hon brutit benet, att det sedan ska bli mer problem :-(

Kram, kram och ännu fler kramar...

Neeeej.... Usch. Vi tänker mycket på dig ska du veta...

Fan va tråkigt! Hoppas dom får ordning på det där benet snart, så här kan man inte hålla på!

starkt av dig som inte brutit ihop!

Massa kramar från oss

Stackars er. Nu räcker det med elände. Hoppas att det går bra.

Gud vad tråkigt att höra! :( Hoppas hon kan få bli bra snart.

Tänker på er! *Kram*

Fan också :-(
Så tråkigt att läsa, kan
bara tänka mig hur ni känner. Många kramar från Annis

Håll ut Ila, och matte, efter vet räkningar kommer...solsken! kraam o krya på dig pudel =)

Tänker på er!!

Nämen vilket elände det är! Håller tummarna för att det ordnar dig!
Massa kramar till er!

Kram kram kram
Helene

All kraft och hopp till er!

Håll ut, ngn gång MÅSTE det ju vända!!!

Vad tråkigt! Hoppas det ordnar sig!
Tänker på er!
Massor av kramar
Gunilla

Usch, stackars er båda två :-( Tänker på er! *kram*

Styrkekramar!

Tänk på alla roliga saker du och Ila kommer kunna göra tillsammans när allt det här är över. *försöker vara uppmuntrande i bedrövelsen*

Kram!!!

Post a comment