Main

januari 12, 2009

Snart "back on track" !

Ikväll har Ila och jag varit hos sjukgymnast Kjerstin och vet ni? Vi fick MASSOR av beröm! Ila har musklat på sig jättefint, rör sig jättebra och vi har gjort ett kanonjobb hittills! Till och med så bra att vi så smått ska få börja träna agility nu!

Det är ju inte klokt! Ila hade till exempel fått 4 cm tjockare muskel sedan vi var där senast och är otroligt mycket starkare och stadigare... Hon är väldigt jämnt musklad och är jättefin! Guuuuud vad skoj, jag som haft sådan ågren för att jag inte hunnit med alla övningar vi fått. Men promenaderna har jag inte tummat på och det har gett resultat! I dagsläget går vi upp till 1,5 timmar och då går hon lös nästan hela tiden!

Åååå vad roligt!
En grej vi måste ta tag i bara är hennes vikt - hon har blivit fläskfia sedan vi var där senast och lagt på ett helt kilo i vikt! Och tro mig, det är inte bara muskler ...

Så nu ska vi alltså få börja träna lite agility! Tror knappt mina öron! Kjerstin tycker att vi ska satsa på att tävla i maj!!! Å vad roligt! Vi ska nu börja träna saker som inte har så hög fart: tex gympahoppning, kontaktfält, slalomingångar med mera. Ååååå vad roligt!!!

november 30, 2008

Ila-rapport i filmformat


Okej det här kräver tydligen lite förklaring.... ;) Ljudet i slutet, som jag inte klarar av, är alltså en golfboll som slås iväg. Och det är ett pålagt ljud så jag har inte gjort en ljudupptagning ;).
För att göra det ännu besvärligare så tuggar Ila precis innan golfljudet...

oktober 31, 2008

Hemma och vänder

Hann hem för en dusch! Så nu ska jag ta den. Och sedan skutta iväg mot bussen för att åka till stan och sedan vidare till Göteborg. Har haft en sjuk rolig dag, är så glad för Malin och Arwen som tog hem storvinsten. Och Flaxa och jag har också gjort fina lopp.

Fick bekräftat idag från golfklubbens försäkringsbolag att pengarna sätts in på mitt konto om ett par dagar! Yes!!!!

oktober 28, 2008

Kompletteringönskan

Fick mail från försäkringsbolaget idag, de ville ha Ilas registreringsnummer och hennes meriter. Vet inte varför de behöver dem nu när de inte gjort det innan men jag skickade lydigt tillbaka infon de ville ha.

Annars går alla mina tankar till Petra idag som förlorat sin Nitro i natt. :'(

oktober 19, 2008

Sommaren i trattar

Så kan man också sammanfatta en sommar:

081019_trattar.jpg

oktober 14, 2008

9488 kronor...

081014_2.png
Det förbannade jäkla gipset.

... skickar jag iväg kvitton på imorgon till Folksam, golfklubbens försäkringsbolag. Hoppas allt går igenom för nu börjar kassan sina rejält...

Idag fick jag äntligen fakturan från Ultuna. Ringde dem igår och de förstod ingenting när jag sa att jag fått beskedet att de hade skickat den förrförra torsdagen... Men de lovade att skicka den och idag kom den alltså.

Och vet ni? Den är justerad med 10 000 kronor... vilket innebär att jag inte behöver betala för den veckan Ila blev tvungen att ligga inne på Ultuna, isolerad. Vilket för mig betyder att de faktiskt tar på sig att de klantade sig med hanteringen av gipset. Vilket är jäkligt skönt! Inte bara ekonomiskt utan att svaren jag fått förut, att "Det är helt normalt att ett gips skaver hål på hunden!" inte stämmer...

Naturligtvis hade de glömt direktreglera, så jag får ringa en gång till i morgon. Neveeeer eeending storyyyyyyyy....

Tog en 45-minuters promenad med Ila, Oskar och de andra hundarna ikväll. Hon var pigg och fräsch hela rundan. Hoppas inte det var för mycket.
Försökte lära Oskar se olika gångarter men det var lättare sagt än gjort. Jag är lite skadad och tror att alla har hästeriet i ryggen och förstår vad skritt, trav och passgång är...

oktober 10, 2008

Kamp mot klockan och irriterad på Ultuna

081010.png

Fniss, blev tvungen att ta denna bilden idag när jag förtvivlat försökte fånga det sista dagsljuset i skogen. Sjuuuukt kass bild .
Igår lyckades jag bara knata runt tio minuter innan det var becksvart, idag fick jag i alla fall tjugo minuter. Skönt med helg så att man får lite dagsljus att arbeta med. Eftersom Ila ska gå i skogen där hon får arbeta med hela kroppen kan jag inte dra nytta av belysning på motionsspår eller så. Men snart ställer vi ju om klockan, då blir det lättare att få en skogspromenad efter jobbet utan att behöva treva sig fram.

Jag är återigen irriterad på Ultuna. De har fortfarande inte fakturerat mig sedan Ila låg inne sista veckan i augusti. Det kan ju verka bekvämt att slippa betala, men grejen är den att jag hur länge som helst har tänkt skicka in en ny omgång kvitton och redovisningar till golfklubbens försäkringsbolag så att jag kan få tillbaka en massa pengar jag ligger ute med. Det är drygt 7 000 kronor utöver det jag inte blivit fakturerad för ännu (alla besök hos veterinär och sjukgymnast sedan slutet av augusti alltså, drygt 12 000 kronor). Och jag kan inte skicka in och få ut de pengarna förrän jag blivit fakturerad av Ultuna för denna sista tiden. Jag har nämligen tagit upp massa resor till Ultuna (bensinersättning) och utan kvitton på att jag varit hos veterinär eller sjukgymnast de gångerna kommer de inte betala ut de slantarna... utan kommer kräva in kompletteringar etc etc.

Så jag har vid fyra tillfällen under tre veckor ringt dem och undrat om jag inte kan bli uppringd av någon, jag har inte heller fått reda på hur det går med min utredning huruvida jag ska betala den inneliggande tiden eller inte (jag hävdar ju att jag inte ska betala den inneliggande veckan eftersom det var deras klantarselgips som skadade Ila). Förra torsdagen svarade de mig att de ser att fakturan gått iväg, det var alltså en vecka och en dag sedan...

SUCK! Hur svårt ska det vara? Och varför blir jag inte uppringd av klinikchefen när vi haft en dialog kring detta, om nu ett beslut uppenbarligen är fattat (annars kan de ju inte skicka ut faktura vilket de gjort enligt den jag pratade med...)?
Jag blir så jäkla trött alltså. Det är mycket pengar som jag ligger ute med... sjukt irriterande.

Jaja.

Nu är det helg och jag ska njuuuuuuuuuta, träna hundarna, sova, äta gott. Och försöka hålla mig ifrån datorn... ("Jag säger lycka till" som gubben säger i "Morrhår och Ärtor")

september 27, 2008

Sista sårbilden...

080927_2.png

... är inte en sårbild, för såret är läkt!

Kolla utvecklingen på såret här!
Det har inte gått speciellt fort. Jag lämnade mig ifrån henne på Ultuna för över en månad sedan eftersom gipset skavt hål på henne. En vecka senare, 1 september, hämtade jag hem henne och har sedan dess skött hennes ben som en liten baby Först nu är hon ihopläkt... uj uj uj...

september 24, 2008

Röntgenfrossa och ett jättestort tack

Jag är ju en sucker för att följa en utveckling i bilder, ja ni kan väl inte ha undgått "Dagens sårbild" , "Pälsföljetongen" etc..
Här kommer Ilas röntgenbilder. Nederst är bilden från idag.
Ila bröt ju alltså två ben, dels tibian och dels fibulan. Se bilden nedan, som jag visserligen misstänker INTE är ett hundskelett men det är snarlikt och ni får en bild av vad jag menar.

Fibulan, det lilla benet, blir antagligen en "non union", det vill säga det läker inte ihop. Men det kan göra det, avståndet idag är bara 1,9 millimeter mellan stumparna. Det är mycket möjligt att de läker ihop. Men även om de inte gör det är hon friskförklarad. Att fibulan inte läkt ihop påverkar henne inte.



2008-06-01


2008-07-01


2008-07-09


2008-07-23


2008-08-11

080924.png
2008-09-24

Nu då?
Rehab, rehab, rehab. Stiftet i benet ska sitta kvar om det inte orsakar besvär (typ kryper ut!).
Vi ska träffa Kjerstin Pettersson på måndag igen för upplägg av träningen.
Benet ska vara helt och fullt friskt och starkt nu, men på muskelsidan har vi en del att ta igen.

Jag känner en enorm trötthet svepa över mig. Snart fyra månaders oro, ledsamhet och ångest är över. Ni som inte följt helvetet från början kan läsa här vad som hänt, skrolla längst ner och börja läs...

Och nu.... kommer mina tack!

Jag vill tacka så många för denna tid - ni är så många som stöttat, tröstat, försökt muntra upp, funnits där för att lyssna på mitt grinande och diskuterat mina tvivel och oro. Det är inte klokt vilket stöd jag fått!

Det har betytt så mycket att ni frågat om Ila och orkat lyssna.
Att mina arbetskamrater förstått och stått ut med en tidvis väldigt labil, ledsen och grinig Anna. Även om den jobbigaste och mest akuta fasen inföll på semestern har det drabbat jobbet en hel del.

Att mina vänner och bekanta ställt upp och hjälpt mig på olika sätt med de andra hundarna.

Att världens bästa dagis tagit hand om både nyopererad Ila och nu senare rehabpromenaderna utan att knorra.

Att mina vänner förstått att jag inte orkat vara social och trevlig jämt utan gett mig det utrymme jag behövt och dessutom täckt upp för mig på de områden jag inte orkat hela vägen.

Att ni som besökt webbsidan tagit ett par minuter och skrivit en kommentar eller två.

Att ni vågat vara ledsna, skeptiska och arga tillsammans med mig - och förstått att jag behövt vara det. Att få höra "Äsch men det här är ju bara skit!" när jag beklagat mig har varit så befriande. Hurtfriskhet är inte alltid det man behöver.

TACK till er alla! Ni vet vilka ni är! Jag hoppas att få finnas som stöd åt er också när ni behöver det (men jag hoppas att ni inte kommer att behöva det, missförstå mig rätt...)

Nu... ska jag ner och ge Ila middag och bara njuta av att mitt underbar lakristroll lever, mår bra och finns här med mig!

(och för er som trodde att faran var över kommer en sårbild senare... )

ILA ÄR FRISK!!

Trodde aldrig jag skulle få skriva detta. Men idag blev Ila friskförklarad! Jag har grinat i en kvart nu. Kan inte fatta att det är sant. Återkommer med röntgenbild så ni får se underverket!

september 20, 2008

Många korta och om att ligga i drag


08-09-20 Styrkepromenad med Ila from Anna on Vimeo.

Ila får vara riktigt odräglig nu för tiden, för sjukgymnasten vill nämligen att hon "ligger i drag". Ligger i drag? Ja inte som i att ligga i en korg i snålblåst som jag trodde utan som i att gå och dra i kopplet... Så så fort vi ser något som stöddiga Ila får intresse för, och det är en hel del, typ fula gubbar, katter, barn, cyklister, fula cykelkorgar etc. hetsar jag henne så att hon drar och gärna ställer sig på bakbenen... jag kommer få ett monster när den här rehaben är över... men ett välmusklat sådant i alla fall...

Filmen ovan är ett hopklipp av vår 20-minutersrunda idag. Det gäller att hitta rundor som bara tar tjugo minuter och som dessutom gärna innehåller terräng. Att bara gå på fina, plana asfalterade vägar är ingen hit. Hon ska träna balans, styrka och koordination när vi är ute och går och det krävs det lite skog för: upp och ner, rötter och stenar att kliva över.

Det var lättare att bara gå tiominutersrundor faktiskt, tjugo minuter är svårare. Idag hittade jag dock en som tog exakt tjugo minuter inklusive mossborttagning på berg (se filmen!).

Ila är fantastiskt fräsch tycker jag, har ett härligt ärtigt steg med bra frånskjut.
Vi kämpar på med övningarna och böjträningen. Nu när hon inte har bandaget kan man ju göra böjövningarna flera gånger om dagen, förut var man begränsad till när man bytte bandage en gång om dagen.

Hon ska ta många, korta promenader och det gäller att inte glömma av dem! Blir lätt att man ligger i soffan hela kvällen men icke sa Nicke - hon ska ut sex-sju gånger om dagen på kortisar.

Nu ska Oskar och jag ut på en långis med de två andra. Ila får vara hemma och vila under tiden.

september 18, 2008

Dagens sårbild

080918.png

september 17, 2008

Gårdagens sårbild

Ligger lite efter med fotandet och uppladdandet. Men här är gårdagen. Idag är det ännu finare - helt torrt och jag har tagit av bandaget helt nu.

080917_3.png

september 16, 2008

Ska du ha dig en stänkare?

080916_3.png Ni vet Beckfilmerna? Martin Becks granne, rödtotten med stödkrage spelad av Ingrid Ingvar Hirdwall som inte kan sluta använda sin stödkrage för att han har blivit så van vid den, trots att nackspärren är borta sedan flera år?
Säger bara en sak: ILA!
Haha!
Har tagit av bandaget två kvällar nu och låtit henne skrutta runt utan för att få luftat det. Och hon är jättetramsig och vill inte gå ordentligt och fjantar sig. Men så sätter man på bandaget, notera alltså att det inte är något stöd alls utan bara för att skydda såret, så blir hon jättelycklig och skuttar runt!

september 15, 2008

Dagens sårbild

080915_2.png

Oj oj nu händer det saker! Jämför med för två veckor sedan:

080915_3.png


september 14, 2008

Dagens sårbild

080914_3.png

Jag skulle inte klagat igår kanske... idag ser det ut som att såret har krympt flera millimeter! Verkligen yttepyttelitet nu. Heja heja!

Rörlighetsträningen i lederna


2008-09-14 Rörlighet i Ilas ben from Anna on Vimeo.

Så här ser det ut när vi arbetar med rörligheten. På Ilas friska ben är det inga problem att trycka ihop benet helt upp mot magen. Men det brutna benet är jättestelt! Jag kan inte få ihop det mer än det ni ser på filmen. Där har vi massor att arbeta med. Man ska hålla "lednära" när man gör övningen, dvs så nära "gångjärnet" i hasen som möjligt, för att inte få en hävstångseffekt och råka arbeta för bryskt.
Ila är snäll och stretar inte emot, men tycker att det är lite jobbigt när vi kommer ut i ytterläge.

september 13, 2008

Dagens sårbild

Jag tycker det går trögt nu, känns knappt som att det händer något mellan gångerna... Det blir ju inte värre, men...

080913.png

september 12, 2008

Träffat sjukgymnast Kjerstin idag

I dag var jag på Ultuna och träffade sjukgymnasten Kjerstin Pettersson. Jag fick vänta i tjugo minuter efter utsatt tid och hann bli redigt irriterad, herre gud, hur svårt kan det vara? Det är ju inte direkt så att folk kommer in akut för rehab ;).
Men hon bad om ursäkt och jag hoppas att det inte blir någon vana. Lagom kul när man stressat från jobbet för att hinna och så får man i alla fall vänta massa extratid. Min tolerans mot väntetid på Ultuna har verkligen sjunkt till noll. Det blir så när man är inne så ofta som jag varit... Jaja. Nog om det.

Kjerstin visade sig vara grymt noggrann och trevlig och kändes fantastiskt kunnig.

Jag började med att visa Ila i skritt och trav. Sedan gick vi in och då kände Kjerstin igenom hela henne jättenoggrannt, mätte muskler och kände på leder.

Hon var positiv! Självklart har Ila tappat mängder av muskler, är snedbelastad och har fått begränsad rörlighet i lederna i skadade benet. Men inget vi inte kan få bort med noggrann och tålmodig rehab. Hon tyckte att Ila var förvånansvärt fräsch och rörde sig bra med tanke på omständigheterna.

Hon frågade massor om hur aktiva vi var innan skadan, hur duktig Ila var i agilityn, hur jag såg på att komma tillbaka på tävlingsbanorna, hur jag tänkte kring rehabens tidsåtgång etc. Det kändes helt enkelt skitbra. Jag sa att det får ta den tid det tar, och när Kjerstin försiktigt och väldigt inlindat förklarade att det kanske inte kan bli aktuellt att köra agility förrän i vår förstod jag att hon trodde att jag hade väntat mig en snabbare rehab. Men tvärtom, jag hade nog räknat med ännu längre tid. Kan man köra igång redan i april-maj så är det ju helt perfekt.

Ila är ju inte helt friskförklarad ännu men det finns mycket vi kan göra redan nu. När Ila är friskförklarad kan vi göra massoooooor mer. Typ simma, vattentrask etc.

Det jag kan och ska göra redan nu är:

Belastningsövning: Där Ila står på bakbenen o jag håller om henne som stöd, hon får gärna gå fram och tillbaka lite på bakbenen
Belastningsövning: Lyfta upp vänsterbenet så att hon bara står på tre ben
Belastningsövning: Lyfta upp vänster bak och höger fram så att hon bara står på höger bak (brutna) och vänster fram
Arbeta med rörligheten lederna i brutna benet (töja och trycka ihop upp mot magen, svårt att förklara)
Promenera i koppel och successivt öka promenaderna. Promenera långsamt i skogen så att hon får arbeta med kroppen i lugnt tempo. Många, korta promenader.

Hon tyckte att jag rörde lite för lite på Ila nu och det var ju bättre det än tvärtom. Många små promenader är det som gäller nu- till att börja med 6 promenader á 10 minuter och om två veckor bör vi vara uppe i 20-minuterspromenader... :)

september 11, 2008

Dagens sårbild

080911.png

september 10, 2008

Positivt veterinärbesök

DSC02086.JPG

Ja den rubriken har jag inte skämt bort er med direkt... Var hos en bra ortoped idag som jag ska försöka hålla fast vid. Fick beröm för bra skött sår, hon tyckte det såg helt perfekt ut! Vi ska ses om två veckor igen och då röntga och förhoppningsvis friskförklara benbrottet!!! Vågar inte tro att det är sant...

Ila ska få röra sig fritt hemma men inte hoppa upp och ner i soffan. Hon ska få gå korta koppelpromenader och får gärna fortsätta ställa sig på två ben när hon blir glad, haha! Tror att jag får en tid hos rehab-Kjerstin vid nästa besök också men jag minns inte vad vi bestämde. Ila är jättepigg och att burvilan är över är verkligen toppen. Hon behöver få röra på sig! När vi var klara i morse åt alla sin frukost utanför Ultuna innan jag åkte till jobbet.

september 09, 2008

Dagens sårbild och veterinär i morgon

080909.jpg

Idag har jag inte sett såret själv, Oskar var så gullig och lade om benet ikväll eftersom jag jobbade över. Apple har hållt Special Event och vi på MacWorld bevakade förstås det hela. Det blev en rolig kväll och vi hade fantastiskt många besökare på vår sajt som läste det vi skrev. Skitskoj!

I morgon ska jag till veterinären på förmiddagen. Det är ingen röntgen inbokad utan koll av såret framförallt. Jag pratade med någon chef på kliniken idag och hon förstod inte alls att jag inte ville betala för den inneliggande veckan utan försökte för sitt liv argumentera emot det jag sade. Jag höll inte med henne utan hävdar fortfarande att de tagit ett antal klantiga beslut som ledde till att det blev så olyckligt. Ja ja. Jag vet inte var det här slutar...

september 08, 2008

Dagens sårbild

080908.jpg

Provade, efter Saras tips, att lufta såret en stund idag. Ila fick ligga utan bandage en kvart, tjugo minuter någonting. Det kan knappast ha skadat i alla fall, det blev väldigt torrt och fint bara på den korta tiden.

september 07, 2008

Dagens sårbild och hela veckans bilder

080907.jpg

Fortsätter läka och ser riktigt fint ut. Flera som sett bilderna i bloggen har kommenterat att de inte tycker att de ser någon skillnad. Men kika nedan, visst ser ni skillnad när man jämför så här? Sårkanterna har ju krupit ihop och den delen som är öppen har ju blivit mindre.

080907_allasar.jpg

080908.jpg
Måndag 8 september.

080909.jpg
Tisdag 9 september.

080911.png
Torsdag 11 september.

080913.png
Lördag 13 september.

080914_3.png
Söndag 14 september.

080915_2.png
Måndag 15 september.

080917_3.png
Tisdag 16 september

080918.png
Torsdag 18 september

080920.jpg
Lördag 20 september

080927_2.png
Lördag 27 september

september 06, 2008

Dagens sårbild

080906.jpg

Tycker jag ser stor skillnad idag mot igår!

september 05, 2008

Såret igår och idag

Såret läks sakta men säkert, man ser små förbättringar för varje dag. Det är ett helsike att lägga om och sköta det, allt är kletigt och glidigt och flyger runt och går inte att få någon styrsel på. Men det verkar inte påverka såret så negativt att det blir lite snett och jäkligt så det är väl bara att köra på så gott man kan!

Ila är fortsatt skitnöjd med att vara hemma, törstar närhet och samvaro och verkar må riktigt bra!

080905_1.jpg
Såret igår.

080905_.jpg
Såret idag

Visst ser det bättre och bättre ut?

september 03, 2008

Såret idag

Det gick bättre att lägga om idag, fick till det riktigt bra faktiskt!


Vi myser så mycket vi kan i buren. Och alla vill vara med ...


Kan det verkligen vara sant?

Veterinären ringde mig nu, nu har röntgenplåtarna från i måndag analyserats. Och... sitter ni ner? Håll i er nu... FRAKTUREN ÄR I DET NÄRMASTE LÄKT!!! Hade hon inte haft sina äckliga sår, hade hon alltså varit klar med den här biten nu. Nu måste vi dock få dem läkta. Men ändå. Det är ju inte klokt. Trodde aldrig jag skulle få det beskedet! Slutröntgen om två veckor. Ska hem och lägga om henne nu, det var RIKTIGT besvärligt så blir det inte lättare nu kommer jag åka in en gång om dagen och få hjälp.

september 02, 2008

Å herre gud, å herre gud....

Jag visste inte vad som väntade mig när jag lindade av Ila idag, och lite nervös var jag allt. Jag har ju inte sett de omtalade såren. Men det som väntade mig hade jag aldrig kunnat föreställa mig!
Ett helt öppet sår, större än en femkrona... jag höll på att svimma!!!

Efter att jag bekämpat mina svim- och senare kräkreflexer var jag på väg att ta Ila under armen och åka upp till Ultuna och lämna in henne igen. Hur i herrans namn ska jag kunna sköta detta?!

Efter att jag lugnat mig, försökt lägga om det hyfsat ringde jag Ultuna och fick pratat med dem. De lugnade mig, gav lite mer instruktioner och ja... lite bättre känns det väl men herre min gud... om det ser ut så här nu, hur såg det ut för en vecka sedan då?

september 01, 2008

Ila-pila är hemma :)

080901.jpg

080901_2.jpg

Naaaw lilla skruttan! Har bäddat mysigt i nya buren och ställt upp så nu ligger hon och tar igen sig. Hon har lagt sin lilla mjukisnyckelpiga under sig så ordningen är återställd.
Hon är fortfarande extremt groggy men börjar nog vakna till nu. Om någon timme eller två ska hon få mat.

Benet har inget stöd alls nu, eftersom såren inte är läkta. Alltså inget gips alls utan bara ett bandage. Detta betyder att det är JÄTTEVIKTIGT att hon inte hoppar eller glider på benet. Men jag sa till dem att lika gärna som hon ligger i en bur, dessutom isolerad, hos dem hela dagarna kan hon ligga hos mig och få vara med sin flock. Så nu tar vi detta dag för dag. Det känns som om jag har tagit rätt beslut. Man isolerar inte en hund om det verkligen inte behövs.

Jag haft fått massor av skumma sårskötselmaterial med mig och en låååång instruktion om hur benet ska skötas. Jösses, efter det här kan jag nog ta jobb som djursjukvårdare... man har lärt sig mycket om sår i alla fall...

På väg hem

Sitter med Ila i bilen. Är så glad så glad så ni anar inte. Hon håller på att vakna upp från sederingen och är groggy men lyckades vakna till och viftade på svansen när vi kom. Nu sover hon igen. Å vad jag älskar denna lilla skrutta.

Hämtar hem Ila

Ringde Ultuna i förmiddags och sa "Jag plockar hem henne idag, det får bära eller brista". Bad dem röntga henne så att jag slipper åka in på onsdag utan kan ta telefontid med veterinären istället. Ringde klinikchefen och berättade storyn och att jag inte vill bli fulldebiterad för denna veckan. Han sa varken bu eller bä men verkade förstå min frustration och förtvivlan. Pengarna är en sak. Energin detta kostat är en sak. Jag kan ta det. Men inte när det drabbas Ila.
Mot Ultuna!

Ila i Svenska Dagbladet

Igår ringde en Svd-journalist och hade lite frågor kring Ila. Här är artikeln.
Tyvärr tycker jag inte den är speciellt bra. Trots att jag fick den mejlad till mig innan och korrigerade en del faktafel har det i alla fall kommit med felaktiga uppgifter, som att jag fick beskedet via brev till exempel, vilket jag extremt tydligt påpekade inte var fallet.

Sedan bad jag journalisten utreda begreppen MRSI och MRSA samt ställa klinikchefen mot väggen och fråga varför man som anländande djurägare inte får information om att sjukhuset är drabbad av dessa bakterier. Då skulle man ju ha chans att vända i dörren och inte riskera få hem ett sjukare djur än man kommer in med.

Men det fanns inte tid att vänta tills idag så att hon kunde få tag på ansvariga på djursjukhuset i deadlinehetsen. Trist. Är glad att jag inte jobbar som nyhetsreporter i dagspress. Fy vad stressigt och tråkigt att behöva kompromissa hela tiden för att det ska gå fort fort fort.

Sedan tar reportern upp det jag säger om att Ila fått antibitoika i veckor, men jag tror inte att läsarna förstår att jag menar att hon gått på antibiotika i 9 veckor utan att någon dragit i handbromsen. Äter man mer än 10 dagar tror jag det är så är det verkningslöst.

augusti 28, 2008

Arg arg arg arg

JAG ÄR SÅ ARG!

Och jag vet nog att jag innerst inne inte har rätt att vara det utan att det handlar om min besvikelse och oro, men idag rann det över när jag ringde Ultuna.
De bedyrade att Ila mår SÅ BRA SÅ och är SÅ PIGG OCH SÅ GLAD.
Och att hon inte får komma hem förrän tidigast början av nästa vecka !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag ifrågasatte hur de kan avgöra att hon "mår så bra". "Jo men hon är så glad när vi kommer in". Det är klart fan hon är glad när någon kommer in, hon tror väl att hon ska få någon slags stimulans i sitt liv äntligen! Och "Ja och hon skäller inte eller gnäller". Nej, Ila är en hund som reagerar introvert på stress.

Om jag utsätter henne för något som hon blir stressad av, reagerar hon genom att bli helt stel och tyst och ligger eller sitter ner. Det är jättekonstigt, den enda hunden jag vet som reagerar så. Om jag kör agility framför ögonen på henne med en annan hund, sitter hon helt stilla och är helt stel och konstig, hon reagerar på stress så. Såklart att det är jättebekvämt för dem på Ultuna! Så kom inte till mig och säg att hunden mår bra, för det finns inte en möjlighet i världen att hon mår bra ensam, isolerad och utan minsta stimulans i en jävla stålbur i en vecka!

Tre saker gör mig extra jävligt irriterad:

1) Att de inte kan lägga ett jävla gips utan att skava hål i henne, jag kände på gipset och det var svinvasst på flera ställen. SMART ?! Är det rocket science att tillverka ett gips utan vassa kanter och med en sådan passform att det passar den som ska ha det? Är det rocket science att isolera så bra runt gipset att hon inte får skavsår? Om hunden kommer in en gång med skav och måste lägga om det, lägger man på samma gips en gång till då med samma polstring och hoppas att det ska fungera fast det inte gjort det innan?

2) Att de inte kan förhindra spridningen av MRSA-bakterierna fastän de gått ut i tidningen hävdat att spridningen är stoppad.

3) Att kombinationen av 1 och 2 gör att jag nu måste vara utan min älskade hund ÄNNU mer och att hon måste plågas ÄNNU mer än hon redan gjorts!

Varför har inte jag som kund blivit informerad av Ultuna att de har en bakterihärdsmitta på djursjukhuset? Varför finns det inte skyltar vid entrén? Jag har varit där hur många gånger som helst sedan 1 juni och inte en enda gång fått information om denna smitta. Jag har tagit med mig Flaxa flera gånger och inte en enda gång fått reaktion från personalen att jag har med en extra hund i onödan. Något man kanske ska undvika om man har en bakteriesmitta på ett sjukhus?

Var finns det samlade ansvaret? Varenda en jag ställer mot väggen kan ju säga att de inte är insatta och inte vet exakt vad den andra gjort eller bedömt.

Nu har jag mejlat UNT och tipsat om att Ultuna inte alls har MRSA-spridningen under kontroll. Puckon!

augusti 26, 2008

Trött trött trött

080826.jpg
Flaxa på morgonpromenad i Uppsala i går morse. Det skulle varit lugnare att promenera på bilvägarna, det var SJUKT många cyklister ute...

Oh jisses. Livet är verkligen jobbigt ibland. Jag har verkligen inte ens hälften av den energi jag brukar ha... orkar inte dra igång några kurser, orkar inte träna med hundarna, orkar ingenting. Det är tur i oturen att jag har ett så roligt jobb med sjukt sköna arbetskamrater, för att komma till jobbet och tänka på annat än försäkringar, veterinärer och benbrott har verkligen varit min räddning de här sista veckorna. Till slut blir ens identitet det där jäkla benbrottet, lite som man hört morsor beskriva känslan av att tappa sin identitet och bara vara den där mjölk- och blöjbytarmaskinen.

Men men!

Jag pratade med Ultuna i morse och fick dem att lova mig att de skämmer bort Ila så mycket som är möjligt under omständigheterna. Förhörde mig lite om hur hon sitter, när hon får mat, hur ofta de rastar och så vidare. Det är vidrigt att släppa kontrollen till någon annan så här. Men vad ska man göra?

På något konstigt sätt, känner jag mig ändå lite hoppfull. Hoppet är det sista som lämnar människan eller?

Jobbiga tankar

Jobbigast just nu: Att inte tänka på hur ensam, övergiven och närhetstörstande Ila måste känna sig i sin bur på Ultuna. Säkert är hon isolerad på något sätt också med tanke på de resistenta bakterierna hon har fått. Jävla skit i helvete vad jag hatar det här. Ska man åka upp och hälsa på, eller är det värre att hon får träffa oss och sen bli övergiven igen? Blä. Jag hade aldrig i mina vildaste fantasier kunnat tro att den här historien skulle bli så här sjukt utdragen och plågsam. Aldrig!

augusti 25, 2008

Ila kvar på Ultuna

Meh! Ska man skratta eller gråta? Åkte in med Ila i morse för att få bandaget omlagt då hon slutat stödja igen och uppenbarligen har ont. Och gissa vad? Hon har fått så fula skavsår av gipset att de inte kan lägga om förrän de läkt. Under tiden behåller de henne på Ultuna- det kan ta upp till en vecka... Infarkten är nära nu!

augusti 19, 2008

Hemma

Benet var dåligt omlagt så Ila hade fått skav av gipset. Röntgen såg inte bra ut. Benet såg snett ut och stiftet i benet verkar ha orsakat uppluckring. Veterinären visste inte om hon såg rätt eller inte så ortoped ska titta på det i morgon. De ville ha 5500 kr för det här besöket. Jag vägrade betala det. Det kostade 3800 kr i söndags och anledningen till att vi blev tvungna att åka in idag var för att de lagt om dåligt då. Jag måste sova nu, är helt helt slut.

Bakslag igen

Gissa vem som sitter på Ultuna igen? Japp... Grinade en bra stund, ringde Åhza och beklagade mig och kände mig allmänt självmordsbenägen innan jag till slut satte mig i bilen och åkte upp. Vet inget ännu, Ila har fått lugnande och somnar i detta nu. Hon har inte använt benet alls sedan i söndags och det handlar inte om att hon dummar sig, det GÅR inte att använda det. Vi har prövat allt. Jag är så ledsen, arg och trött på det här så ni anar inte. Jag ser inget slut på det och tvivlar allt mer för varje minut som går. Fick just reda på att Ila utvecklat en djurvariant av resistenta bakterien mrsa eller vad det heter. Hurra.

augusti 18, 2008

Kortkort Ila-rapport

Analsäckarna såg fula ut så Ila fick dem rengjorda igår när hon ändå fick lugnande för bandageomläggningen. Det gick jättesmidigt, var inte en kotte uppe på SVA igår kväll. Skönt!
Men vad illa hon går, det går KNAPPT att få henne att sätta ner benet alls nu, förut har hon använt det jättefint. Blir orolig såklart... men vi får se hur det utvecklar sig...

augusti 17, 2008

Sticker upp till Ultuna

Är hemma om några minuter, fastnade i bilköer. Ringde Ultuna och de tyckte jag kunde komma in, de har så lugnt nu. Hoppas de kan lägga om bandaget ordentligt och att det inte blir strul. Ilastackaren har lyckats dra på sig en sjuhelsikes analsäcksinflammation på allt elände så jag ska se vad de säger om den. Ser inte klokt ut, som ett extra rumphål, haha.

augusti 14, 2008

Nähe det gick inte...

Börjar bli olidligt trött på det här nu. Blev uppringd av Ultuna som vill att jag kommer in på måndag trots allt. Orkar inte dra alla turer men det är inte klokt vad svårt det ska vara att förstå att jag inte kan vända mer upp och ner på mitt liv än jag redan gör för att få detta att fungera. Hela semestern på sex veckor har gått åt att anpassa mig efter omständigheterna men nu jobbar jag faktiskt. Blir galen.

Fick ny tid

Pratat med Ultuna nu och jag åker in på lördag. Då jobbar en tjej som är duktig på den här sortens omläggning. Skönt.

Annars känns det inte så bra alls faktiskt. Tycker så fruktansvärt synd om Ila som måste gå med sin jättetratt och inte får göra någonting. Man kan tycka att jag är löjlig men det handlar inte om någon vecka eller två. Snart har hon levt tre månader i det här helvetet och det verkar inte finnas någon ände på det. Varje dag är ett projekt och en kamp för att få allt att gå ihop. En vecka känns som fyra. Det är svårt och jobbigt att se positivt på det ju längre tiden går. Allt fler pessimistiska tankar kommer över en.

Inte gör de vaga beskeden från veterinärerna det bättre heller. Det kan mycket väl bli så att vi om tre veckor får börja om. Och jag förstår att de inte kan lova något - det handlar ju om att Ilas kropp inte gör sitt jobb.

Jag är så trött på detta att ni anar inte. Tar energi från allt annat i livet. Förstår inte hur jag ska kunna genomföra ett VP i morgon igen. Är helt urladdad. Det blir inget Frövi i helgen i alla fall. Någon gräns måste finnas även för mig.

Ilas ben

DSC01881.JPG

Så här ser benet ut. Hårt lindat med skena inuti. Jag ska ringa idag och be att få det bytt på lördag. Först sa de fredag men sen efter att Ila slitit av sig bandaget natten till onsdag och de alltså bytte onsdag morgon sa de att det räcker med måndag. De menade att såren inte soppat något alls så det är onödigt att ta det på lördag. Men det hade ju inte ens gått ett dygn mellan bytena när de gjorde den bedömningen. Jag är mycket skeptisk till att det kommer vara helt torrt redan, jag har levt med de där såren i tio veckor nu och sett skillnaden på ett och två dygn med samma bandage. Vänta ända till måndag känns helt uteslutet. Dessutom är det skitsvårt att få det att fungera med jobbet. Det tar ju evigheter varje gång jag är där och jag måste faktiskt jobba också. Nä. Klockan åtta ringer jag Ultuna. Måste lita på min magkänsla.

augusti 13, 2008

Ila är hemma

Jaha så har man återigen fått hem lilltösen. Hon vart glad över att bli hämtad och nu är hon jättetrött. På måndag ska vi in och byta bandaget, det kan vi inte göra själva. Vet inte hur det ser ut under men hon är totalt invirad över hela benet och har en skena som ska fixera. Hoppas det håller... :-/

Jag är så trött på den här historien nu att jag knappt gläds åt att få tillbaka pengarna. Ser inget slut på det. Verkar som att det lätt kan dröja sju veckor till, sa veterinären jag snackade med idag...

De betalar!

Efter att ha väntat och väntat och inte hört något började jag ge upp hoppet. Men nu vid frukost såg jag att det kommit brev från Folksam företagsskador. Vågade knappt öppna!!! Men beskedet var toppen: jag får ersättning för mina utgifter, det vill säga självrisk, bandagegrejer, bensin mm!!! DET var välbehövligt kan jag säga- är helt barskrapad nu ekonomiskt. HURRA!!!

augusti 12, 2008

Veterinären ringde

Veterinären ringde, eller snarare jag ringde dem nu. De tar ut stiften idag och fixar en annan fixation med gips. Hon får komma hem tidigast i morgon. Jag frågade lite vad hon tyckte om Ilas agilityutsikter och hon vågade inte säga så mycket men lät rätt skeptisk. Jaja vi får helt enkelt hålla ut och se. Hur som älskar jag den där skräppudeln så mycket och önskar så att hon snart får bli frisk och får njuta av livet igen.

Nu är vi på väg till VP:t, Tom, Petra och jag.

augusti 11, 2008

Röntgenbilder


1 juli.

080709.jpg
9 juli.


23 juli

080811.jpg
Idag, 11 augusti.

Goda nyheter och dåliga nyheter

Okej. Puh. Så här är det: benet läker. Men. Stiften måste bort och ersättas av en fixering utanför samt gips. När stiften tas bort kommer hålen i benet läka igen.

Det känns helt okej. Detta är inget som påverkar läkningsstiden egentligen. Jag har ju tvingats fundera på vad jag skulle göra om de säger att vi måste börja om. De tankarna har inte varit roliga kan jag säga...

Lämnar kvar Ila här nu för bedömning av ortoped och antagligen då bortoperation av stiften...

Röntgat

Nästlade mig in till de som analyserar röntgenbilderna. Hon sa att det läker. Jag såg stor skillnad på bilderna mot förra besöket, det har hänt en hel del. Det lilla smala benet däremot, ser ut som att det blir en non union, det vill säga ändarna nöjer sig med att läka var för sig och vill inte läka ihop. Typ. Får se vad veterinären säger nu. Grät mig igenom hela samtalet med henne förut. Hoppas hon dragit förhastade slutsatser. Måste erkänna att jag inte gillar henne, känns osympatisk och klumpig. Usch.

Men vad... i helvete?

Sitter på Ultuna och har just träffat en veterinär som torrt konstaterade att det kanske är så att vi måste bryta upp benet och börja om ifall inte röntgen visar några framsteg i läkandet idag. :-o Alltså jag höll på att skrika rätt ut, vad i helv...?
Jag vill bara lägga mig under ett täcke och grina och vakna till en frisk hund igen. Det får bara inte vara så, jag pallar inte mer nu!

juli 23, 2008

Röntgenbilder och burvila


1 juli.

080709.jpg
9 juli.


Idag

Veterinären ringde just och sa att vi provar att sätta Ila i burvila för att låta det rörliga stiftet lugna sig. Det låter ju klokt, det finns inte så mycket ben att ta av om man skulle vilja sätta in ett nytt stift.

Nu ska jag iväg till Knivsta och tävla klass 3!

Frågetecken kring stiftet

Det ser bra ut på så sätt att benet läker korrekt och är rakt. Men översta stiftet är ingen höjdare. Eventuellt måste det tas ut och ett nytt sättas in. De ska höra av sig när en ortoped kollat på bilderna. Hur som helst påverkar det inte läkningen så det är ju bra. Läkningen går ganska långsamt så vi får räkna med tre fyra veckor till trodde veterinären. Nu ska vi betala och åka hem! Skönt att benet läker rätt!

Ringde från Folksam

Sitter med Ila som somnar in inför röntgen och precis nu ringde killen som har hand om mitt fall på Folksam. Han undrade varför vi inte fyllt i vem som sköt bollen. Jag berättade hur det gick till, att de kom framspringande men försvann medan jag satt med Ultuna i telefon. Och sedan fanns inte tid att ta reda på dem utan vi åkte ju i ilfart till djursjukhuset. Han tackade för infon och skulle "kolla lite till på fallet". Får se var det här landar... Snart ska vi in på röntgen. Håll tummarna för oss!

juli 21, 2008

Drygt pappersarbete

Fick ett första avslag från Folksam, som är golfklubbens försäkringsbolag, på min önskan att de ska ersätta mina kostnader i samband med Ilas skada. Nu ska jag skicka in på nytt och tokspecifiera allting. Håll tummarna. Det är lite pyssel att sammanfatta allt och lägga fram det på ett sådant sätt att de vill öppna plånboken. Är glad att jag inte ropat hej förrän jag kommit över bäcken- det var inte så enkelt att få ersättning som många jag prata med menat.

juli 18, 2008

Hur mår Ila då?

Jo Ila mår bra och fixar vistelsen här galant! Hon ligger förstås mest i tältet men är ute en del och spatserar också. Idag fick hon massage av sin massör Sanna som är här och tävlar. Hon konstaterade att Ila hade JÄTTEONT i ryggen. Så där fanns lite att jobba med. När hon var klar efter dryga timmens genomkörare visade Ila inget alls, innan hukade hon sig av smärtan när man provocerade ryggen. Härligt! Lilla söta gumman!

juli 13, 2008

41 275 kronor

Roade mig just med att räkna ihop vad Ilas benskada hittills kostat. Summa: 41 275 kronor. Men då har jag inte räknat med mediciner och vårdartiklar till benet. Där är minst 1500 kronor till. Sedan har vi ett tiotal resor till och från Ultuna = cirka 100 mil.

Av detta har Agria betalat 31 342 kronor. Jag ligger alltså ute med 9 933 kronor. Jag hoppas att golfklubben kan betala dessa men har inte hört något alls eller fått några besked. Jag ropar inte hej innan jag kommit över bäcken.

Agria har aldrig krånglat med några utbetalningar och varit väldigt lätta att ha att göra med under denna skada. Jag fick också ändra mina försäkringsvillkor när jag 1 juli hade mitt brytdatum. Då ändrade jag till 60 000 kronor i maxbelopp, 10% självrisk istället för 20% som innan samt satte lägsta fasta självbeloppet som fanns. Det var inga problem trots att vi var mitt inne i en skada.

På kvällarna inna jag ska sova ligger jag och funderar på hur underbart det blir dagen då vi får operera bort stiften och börja med den långa rehabresan.

juli 09, 2008

Röntgenbilder från idag


Så här såg det ut 1 juli.

080709.jpg
Så här såg det ut idag.

På framförallt den vänstra bilden ser man att det hänt lite grejer, eller hur?

Översta stiftet omges av lite skuggor som inte funnits där innan. Det kan vara en infektion. Eller att stiftet är lite rörligt, vilket jag upplever att det är. Kring de andra stiften har hålen läkt igen helt, medan översta stiftet fortfarande har två rätt öppna hål. Veterinären tyckte dock inte att det var något att oroa sig för och trodde inte på en infektion, men Ila får stå kvar på antibioitikan för säkerhets skull.

Nu ska vi sova middag. Gud vad trött jag är!

080709_2.jpg
Ila sederad, på röntgen.

Ultunaåterbesök

Snacka om att vi blir igenkända här vid det här laget, hihi. Precis röntgat och det ser fint ut! Skoj att jämföra bilderna från förra veckan, ser ut att ha hänt en del på läkningssidan. Å vad skönt det känns! Ett litet frågetecken kring de översta stiften bara, de verkar vara lite ostabila. Får se vad veterinären säger. Hur som ser det jäkligt bra ut. Gud vad skönt!!!

juli 01, 2008

Veterinärbesök, slakt och fårtingning

V.I.L.K.E.N D.A.G !!!

Klev in på Ultuna i morse, förberedd och utrustad till tänderna inför en lång dag på akuten:

  • Bur till Ila för att hon skulle kunna slappna av
  • Ilas frukost och tabletter, gav inget på morgonen ifall hon skulle opereras
  • Dagens DN
  • En pocket
  • En vattenflaska
  • Femkronor till godis- och kaffeautomaten på Ultuna som bara tar femkronor
  • En påse nötter att hålla hungern borta med
  • Flaxa, för att kunna åka till Eva på hemvägen och valla


Som sagt såg det bra ut! Till min förvåning! Hade verkligen väntat mig att få lämna kvar henne där för operation. Men icke! Anar ni hur lättad jag blev av detta beskedet? Det innebär alltså att vi kan tillgodoräkna oss de senaste två veckorna. Vi närmar oss en läkning. Istället för att gång på gång stöta på patrull. Fy vad skönt det känns.

Blev nästan irriterad över att bli avbruten hela tiden av röntgen och veterinärbesök i mitt läsande och surfande på mobilen

Så här ser benet ut. Helt normalt säger veterinären och övrig röntgenpersonal. Ser inga tecken på något onormalt.


Sötaste Ila i världen!



Idag fick jag en vagn till Ila. Himla smart och lugnare för henne när hon är pleggad inför röntgen. Hon ligger och sover under filten och är väldigt lugn.


Väntar på röntgen. Fick såklart nya bekantskaper. Himla trevligt faktiskt. Alla baxnar när de hör om golfbollen.


Söt vaknar till.



Ullrik/Herman på slakteriet.

När vi var klara på Ultuna var det direkt till Täby för att hämta upp hästtransport som gällde. Ett av våra får, hermafroditen, färdas i morgon till de evigt gröna ängarna. Han/hon beter sig koko och påverkar hela gruppen negativt. Det gick fantastiskt bra, tog bara ett koppel runt halsen och knuffade lite så var han inne i transporten utan onödig stress. Skönt! Slakteriet var också jättebra och två lugna killar tog hand om oss och fåret på en gård i värsta Änglagårds-miljön. Inte de bilder man har på näthinnan av ett slakteri direkt...
Både jag och Simon var lite skakade inför uppgiften men allt gick lugnt och sansat till så det känns mycket bättre än jag någonsin trott att det skulle kännas att lämna ett djur till slakt!

På torsdag hämtar vi hem tre nya tackor från Ann med ordentligt spring i benen, så kallade utslagstackor som inte varit några bra mammor och därför inte ska ha lamm mer. Passar oss perfekt!

Ila är okej!

Allt såg bra ut! Halleluja!!!

Röntgat

Röntgat och Ila är vaken igen. Allt gick bra och vi fick bra bilder snabbare denna gången. Nu väntar jag på veterinären och hennes utlåtande. Jag fick se bilderna och tycker det ser skevt ut men röntgenpersonalen sa att det kan se ut sådär utan att vara någon fara. Dock säger jag varken bu eller bä förrän veterinären sagt sitt.

Sitter på Ultuna

Ila har fått lugnande och vi väntar på röntgen. Inte klokt vad snabbt det gått hittills idag trots att vi är inne akut. Hoppas du att jag oroat mig i onödan, men det känns faktiskt inte så.

juni 29, 2008

Näe...

... ingen Gotlandsresa för oss. Ilas ben ser inte bra ut, vi måste åka in med det och få det kollat. Kommer inte att kunna åka iväg på semester med gott samvete och njuta av resan. Ett jobbigt beslut men det enda rätta under omständigheterna. Inte roligare för det dock.

Någon som vill köpa biljetter till Gotland snorbilligt alt. få dem gratis? Personbil, två vuxna och djurtillåtet. avresa i morgon, hem på torsdag.

juni 27, 2008

Ila-rapport

Hon rör sig okej på benet igen så vi har inte åkt in med henne. Jag tror faktiskt den skrala tillförseln av smärtstillande var det som ställde till det för henne. Vi kämpar på här och tar dag för dag. Hon är i alla fall som sagt himla glad och go och tokmysig. Vaknade i dag av att hon låg på rygg mellan mig och Oskar och SNARKADE som en hel karl, vilket liksom fick ett burkliknande ekoljud i tratten... Vi har mysiga dagar! Nu ska jag till fårhagen och vattna fårskallarna.

juni 26, 2008

Ingen ro i kroppen...

Nä, jag blir inte klok på Ilas ben. Jag upplever att hon går sämre på det nu, haltar kraftigt och verkar ha ont i det. Dessutom väljer hon oftare att inte gå på det än innan. Det ser helt enkelt skakigt ut.

Pratade med Ultuna och det finns inga bokningsbara tider men det jag kan göra är ju att åka in akut. Dock ska veterinären som opererade första gången ringa mig i eftermiddag och svara på mina frågor först om detta är normalt eller om i ska åka in. Så preliminära planen är att avvakta och åka in i morgon om det känns som det enda rätta.

På måndag åker vi ju till Gotland och där finns det verkligen inte de här resurserna om något händer. För att kunna njuta något sånär av semestern måste jag veta att vi åker iväg med en hund där allt står rätt till. Eller allt och allt, men ni hajar...

Jag tycker så synd om Ila. Det här har verkligen fått stora konsekvenser för henne, hon missar en hel härlig sommar med bus och bad och livsnjutning.

juni 24, 2008

Det är nog ingen fara...

...med Ilas ben. Hon går på det igen. Och jag vete sjutton om det är så snett som jag trodde? Jaja.

Ett pass i hagen i kväll och jäklar vad vi jobbade. Kändes över lag väldigt bra, men oj vad vi måste nöta höger/vänster i lite trängda situationer. Hon slänger sig gärna iväg utan att lyssna på vad jag faktiskt säger. Där måste vi nöta, nöta.

Och jag måste lära mig sluta i tid, stackars Flaxa vart helt, helt SLUTKÖRD...

Nojig

Tyckte Ilas ben såg lite krokigt ut idag när jag lade om det. Dessutom har hon slarvat med att gå på det idag och hoppat lite på tre ben. Vet inte vad jag ska tro, om jag stirrar mig blind och ser saker som inte finns eller om jag har rätt. Hon har ingen feber i alla fall men det är ju inget som betyder att inte benet är krokigt utan bara att hon inte har en infektion. Suck. Ska till några kompisar nu, får hålla koll och avvakta lite.

juni 19, 2008

På väg!

På väg till Varberg, Ila ligger i sin lilla bur i baksätet. Mirakulöst nog gick den här vistelsen bara på 8000 kronor?!? Fattar ingenting av hur de debiterar!!! Hon har ju opererats igen liksom... JaJa. Bara att tacka och ta emot. De är så söta på Ultuna, vi är kändisar där nu. En jättegullig sköterska som jag träffat flera gånger nu gav mig en påse med de där bandagen i rosa, lila mm med tassar som inte går att köpa! Hur gulligt var inte det då!? Väldigt nöjd med bemötandet på Ultuna, mycket proffsiga!

Får snart hämta Ila....hoppas jag

Ringde just Ultuna. De lämnar egentligen bara ut mellan 14 och 15 men vi skulle ju åkt ner för att fira Midsommar i Varberg idag, så jag bad om att få henne så fort det går... de ska lägga om bandaget och kolla att allt ser okej ut, sedan ringer de oss så vi förhoppningsvis kan hämta henne.

Huuuuuuuu... jobbig längtan


Ila när jag hämtade henne som valp för snart fem år sedan.

Försöker tänka att tiden går fort, men fy vad jag längtar efter Ila nu... Vill ha hem henne NU... min lilla skrutta. Vi har kommit varandra så nära de senaste två veckorna, med allt vi gått igenom. Min laktrisprinsessa.

juni 18, 2008

Opererad

Nu har veterinären ringt. Allt har gått bra, hon satte in fler stift. Om inget dyker upp får jag hämta henne i morgon. Längtar efter henne så det värker i bröstet. Min lilla skrutta vad hon får stå ut med. Vågade inte fråga vad det kostade...

Vet inget mer

Ila ligger på operation, det är enda sköterskorna kunde säga på telefontiden. Ska bli uppringd när det är klart. Har så ont i magen och har sovit hur dåligt som helst i natt. Vaknat flera gånger av att jag pratat i sömnen med veterinärerna om att det bara finns några tusenlappar kvar på försäkringen och så vidare... Suck.

Åhza föreslog att jag skulle ändra inställning till det hela. Hon har nog rätt. Förut har jag hela tiden trott att det ska bli bra och försökt se det positiva och tänkt "Nu är det jobbiga över, nu går det lätt framöver"... Nu räknar jag med att allt går åt helvete istället. Det verkar stämma bättre med verkligheten än den hurtfriska käcka inställning jag haft hittills.

juni 17, 2008

:-(

Fan. Jag känner mig helt matt och uppgiven. Ila är kvar på Ultuna. Benet är snett och måste justeras om och fler stift ska in. Hur mycket orkar man? Jag känner mig helt slut. Hoppas och sedan bli nedslagen gång på gång. Och behöva lämna min älskade hund till främmande om och om igen. Jag är så jäkla arg, ledsen och besviken.

I väntrummet

Sitter på Ultuna och väntar på vår tur. Är här på återbesök och Ila ska röntgas. Nu röntgades hon ju redan förra veckan pga infektionen men det känns lite nervöst ändå.

Ila har förtvivlat försökt att få mig att förstå hela morgonen att jag "glömt" hennes frukost... Hon får ju inte äta innan röntgen. Lilla söt.

juni 15, 2008

Barnvagnsägare!

Ja det gick fort! Kollade in på Blocket igen och hittade av en slump att en skulle sälja en vagn i Väsby. Skönt o slippa åka så långt! Åkte och kollade på den och den var grym- smidig som ihopfälld, vägde nästan ingenting och perfekt för en dvärgpudel

Priset? 50 spänn!!!

juni 14, 2008

Blocket is the shit

Jösses vad billiga barnvagnar det finns på blocket. Speciellt om man har så sjukt låga krav som jag har, haha. Mailat lite annonser, räknar med att lägga ut max fyrahundra spänn. Wee!

Barnvagn?

Jättekonstig fråga, men det är inte någon som har en käck barnvagn att låna ut en vecka i juli? Gärna oöm och smidig. Ska ha Ila i den när vi åker på semester, istället för att bära henne...

juni 13, 2008

Räknat fel

Blev så sjukt lättad igår när jag skulle sova och plötsligt insåg att jag tänkt fel! Agria har ju inte ERSATT 27000 utan runt 19000, av de tjugosju jag räknade med har jag ju faktiskt betalt en hel del själv! Gud vilken skön insikt.

Besiktade bilen idag- va fasen då. Avgassystemet hängde på trekvart och bromsklossarna fram ska bytas. Är det inte det ena... ;-) Ska hinna få det fixat innan semestern i alla fall. Toppen!

juni 12, 2008

Ila hemmmaaaaaaaaaaaa !!!!!

080612.jpg

ÅÅÅÅ det var en glad liten skrutta vi hämtade idag! Oj oj oj hon kröp ur skinnet av glädje och sedan satt vi och myste en lång stund innan veterinären kom för att ta hemgångsråden. Då började hon skaka och darra och svettas och blev jättestressad! Personal i gröna kläder vill vi INTE vara med om, tyckte hon.... Som tur var gick vi snart hem så det var lugna puckar.

Som det ser ut hade hon fått en liten infektion och det är tydligen mycket vanligt och inget som härrör från att vi ska ha gjort något fel med hanteringen av benet. Jag frågade till exempel om dagis och smittorisk, men nej det var ingen fara att hon var där så länge hon höll sig i stillhet. SKÖNT!

Där gick 7000 kronor till, varav jag betalade 1800 kronor! Nu känner jag mig faktiskt orolig på riktigt - vi har bara 3000 kronor kvar på försäkringen. 1 juli får vi 60 000 nya kronor att göra slut på men innan dess då? Nu får det inte hända något mer innan dess!!!!

Veterinären som släppte hem oss, sa att hon hade hört ett litet blåsljud på Ilas hjärta... men när vi lämnade in henne i tisdags hördes ju inget konstigt, och en annan veterinär som hon bad lyssna hörde inget.... man borde kanske bli jätteorolig.... men jag kände bara att nä, nu orkar jag inte ta in mer skräp... Nu ska jag njuta av att lillan är hemma! Å vad vi saknat henne!!!!!

Ila får komma hem

Febern gått ner och röntgen och odling visar inget, mer än möjligen en liten infektion i huden. Så idag får hon komma hem. Längtar efter lilltösen.

juni 11, 2008

Veterinärrapport

Röntgen såg bra ut - inga tecken på infektion. De har tagit en odling på sekret som kom från ett av stiften. Febern nere på 39.5. Hon får antibiotika nu och får inte komma hem idag, tidigast i morgon beroende på hur febern utvecklas.

På väg hem

Nu är vi på väg hem. Ilas feber hade stigit till 40.3 men såren såg fina ut tyckte veterinären. Hon blir kvar tills i morgon och får antibiotika på grund av febern. Jag bad dem sätta in lite dropp också för det vet jag att hon mår så bra av. Vår lilla skrutta. Ville inte tro mina ögon när jag insåg att hon åkt på något, jag som tyckte att allt gick så himla bra. Hon var hur glad som helst i eftermiddags, ja ni ser ju filmen. Förhoppningsvis är det inget allvarligt. Nu är hon i goda händer i alla fall.

Blä

Skulle precis gå och lägga mig när jag ser att Ila totalvägrade stödja på benet. Av med bandaget, ganska svullet mot hur det sett ut förut. Tempade, 39.9. Shit! Blä, bara att åka in och be dem kolla på henne. Feber, svullet och att hon slutar stödja på benet är alla tre saker vi skulle se upp med.
Jag är så trött så börjar snart grina men jag vågar inte chansa. :'(

juni 10, 2008

Ila spatserar

Så här ser det ut när Ila är ute och går. Dålig film med mobilkameran...

juni 04, 2008

Ujuj...

...vilket jobb det är att byta och göra rent kring benet... man lär väl få snits på det men just nu är det som att uppfinna hjulet varje gång. Det går åt SJUKT mycket material - dyr historia det här på alla sätt.


Titta vad FINT kort Ila har fått av Charlie och Simon!!!!! Och en hel låda godis och presenter!


Gamarna slängde sig över innehållet men jag fick fotat lite av det i alla fall.


Titta, ett sött litet lamm som är en pipleksak!!!!!

Var en sväng till hagen idag, och det var rätt jobbigt. Kroppen bara skrek "Nej nej nej" och jag fick verkligen tvinga mig dit. Upp på hästen igen liksom. Det gick bra. Men gud vad nojig jag är för bollar nu.

Vallade en del, Simon och Charlie var med också. Flaxa hade fin attityd och jobbade bra. Gjorde mycket fina grejer. Kändes bra, jag har lättare och lättare att hitta hennes rätta attityd. Det har tagit tid. Jag får inte fram den genom att hota, trycka ner, bli arg. Utan genom att vara sjuuuukt lugn och konsekvent själv. Det är svårt att låtsas så jag måste också vara på rätt humör!

Allt känns lite avmätt just nu. Längtar efter inspiration att träna. Kommer nog snart.

Strö salt i såren

080604_arets.jpg

Klicka på bilden för att se ställningen i Årets Agilityhund small.
Ila var så jäkla bra nu! Så här bra har vi aldrig varit!


Nej jag är inte så bitter som det låter! Men jag måste ha en fullt fungerande agilityhund som mål för att orka detta tror jag. Jag satsar på det, så får vi se hur långt det håller!

Idag har fröken, genom envis skink-shaping, börjat stödja på benet! Hon är jätteduktig och tapper, verkar inte bekymrad alls.

De andra är på dagis för att Ila ska få vara i fred så mycket som möjligt nu i början.

Bytt bandaget

Hu! Då var bandaget bytt för första gången, av oss. Det gick bra men tog TID! Osäker på hur hårt man ska linda, hur mycket man ska tvätta etc. Lär ju få världens snits på det så småningom... Ila är fortsatt glad och lugn.

juni 03, 2008

Första kvällen hemma

080603_3.jpg
Surrealistiskt va?

Vi toksomnade förut, som om någon slagit en klubba i huvudet på mig! Sjukt! Men det är många tankar som surrat i huvudet och mycket känslor i rullning så det är klart att kroppen reagerar till slut. Dessutom var jag sjuk hela förra veckan...

Ila är glad, pigg men sansad. Äter, skiter och kissar och beter sig helt normalt. Men hon VÄGRAR använda bakbenet, vilket hon ska göra. Så där kommer vi nog få kämpa lite.

080603_2.jpg

Banchefen kom som sagt till Ultuna när jag satt med Ila i uppvaket. Vi snackade lite, han gav mig papper jag ska fylla i. Jag sa än en gång hur tacksam jag är för hans engagemang. Han har inte fått tag på golfarna, men två personer hade gått till receptionen efter händelsen och anmält sig som vittnen till händelsen. Heder åt dem!

I allt elände betyder det mycket att känna stödet. Sedan är det självklart fantastiskt om jag slipper stå för de dryga 8000 kronor det kommer att kosta med självrisken. Hur det blir med rehabkostnaderna är väl en klurigare historia då jag inte har försäkring som täcker det. Men med denna lättnaden från golfklubbens sida blir det lättare att hitta pengar till rehaben så att säga. Det blir en senare fråga. Med tanke på att Ila SKA tillbaka på banorna så är det bara att hosta upp dem och kavla upp ärmarna när det är dags!

080603.jpg


Ikväll har vi varit hemma hos kompisen Effell. Han ska hjälpa oss och avlasta genom att vara extrahusse åt katterna en tid framöver så att vi kan lägga all fokus på Ila. Känns toppen, och det var härligt att se katterna utforska hans lägenhet. De sprang rally i hans stoooora lägenhet (verkligen sladdade runt, superglada!), kissade i lådan och åt mat efter bara ett par minuter. Snacka om anpassningsbara! Enligt rykten ska de dessutom få sova i hans säng på nätterna . Kanske bloggar de lite om livet i Rågsved också? ;-)

Idag kom skatteåterbäringen in på kontot - kunde de pengarna kommit mer lämpligt? Tror knappast det...

Oj vilka fantastiska vänner jag har. Ni, och även alla bloggläsare, gör allt så mycket lättare med ert engagemang och snälla kommentarer och tankar. TACK! NI ÄR BÄST!!!!!!!!!!!!!!!!

Hemma!

Ila ligger på sin kudde i soffan och jag sitter helt medtagen bredvid. Gud vad trött jag är. Inte klokt. Helt i koma. Har fått massa instruktioner om hur vi byter bandaget och det verkar rätt jobbigt men får väl gå. Det ser otäckt ut där stiften sticker ut ur huden men det är bara att bita ihop. Ila är trött och vi ska nog sova lite middag nu.

Oj oj här händer det grejer

Vilken nagelbitare va?! Nu ringde banchefen som har fått besked om att golfbanans försäkring ska kunna täcka min självrisk. Han ska möta upp mig på Ultuna, så kan vi fylla i papper! Va?! Snacka om sjukt engagerad. Man blir ju alldeles rörd.

Tvära kast

Fick just samtal från Ultuna, de vill att jag hämtar Ila redan klockan två. Fick kasta mig iväg till tåget så nu sitter jag och eftersvettas på pendeln. De ville passa på att visa hur jag lägger om bandaget medan hon var groggy från röntgen tydligen. Jaja. Mot Uppsala!

Omröntgen

Halv två röntgas Ila och beslut tas om hon får komma hem eller inte idag. Hon är jättepigg och glad i alla fall. Håll tummarna.

juni 02, 2008

Upp och ner, ner och upp...

.... just nu lite ner...
Det har sakta men säkert gått upp för mig vad det kommer att innebära att få hem Ila med spikar genom benet och konvalescent... dygnet-runt-bevakning och ständig rädsla för att hon ska få av sig tratten och börja gnaga i såret?

Huu. Det känns läskigt och extremt jobbigt. Hur ska jag kunna sköta mitt jobb? När kommer jag kunna lämna på dagis tro? Om jag ens kan det ... ja många jobbiga tankar. Säkerligen kommer det kännas bättre när jag väl får hem henne och man är mitt i det. Nu känns det bara skitjobbigt, jättestort och asbesvärligt.

Jag vet att det kommer kännas lättare sedan... men just nu...

Opererad!

Sådär! Nu ringde kirurgen. Operationen har gått bra!

Hon har ett stift i benet och två stycken rätt igenom som sticker ut, sedan har hon skenor som förbinder stiften (?) om jag förstod det rätt. Stiften ska sitta där tills det är läkt. Läkningen tar normalt 2-3 månader men har en tendens att dra ut på tiden på mindre hundar, så vi ska räkna med 3-4 månader innan frakturen är läkt.

Hon kommer att röntgas innan hon får åka hem och ska röntgas med 2-3 veckors mellanrum under hela processen. Hon ska inte fixera benet utan använda det.

Vi kommer att få byta bandage varje-varannan dag.

Jag känner mig oerhört lättad! Nu tar vi en sak i taget.

(veterinären trodde, att om allt går som det ska och läker ordentligt, är det inte omöjligt att Ila kommer tillbaka på agilitybanan! )

Vems ansvar?

Banchefen på golfklubben är asbra. Han håller på och ringer runt för att dels få tag på golfarna, dels kolla om kanske klubbens försäkring kan gå in och betala något på skadan. Det känns fantastiskt att bli bemött så bra när allt annat känns för jäkligt. Att inte få kalla handen utan möta en person som verkligen bryr sig.

Inte opererad ännu

Ringde just Ultuna, de har inte opererat ännu. Jag får ett samtal från ortopeden när de är klara och ska då ställa massor av frågor kring rehab, återhämtningschans etc...

Veterinären ringde...

... och sa "Vi har ju inte pratat om någon operationskostnad".
"Nej", konfirmerade jag och höll andan.
"Med operationen, efterbesök med röntgenplåtar etc har vi räknat fram att det kommer att kosta..."
(jag fortsatte hålla andan)
"...30 000 kronor."

JESUS FUCKING CHRIST vad mycket pengar!!!!!! Jag har 30 000 på försäkringen, inte dubbel 60 000 kronor som jag trodde. Som TUR är går försäkringsåret ut 1 juli så då får vi nya 30 000 kronor. Självklart ska jag ta dubbel försäkring då istället.

Har kollat med Agria och vi behöver inte polisanmäla för att få ut på försäkringen, det är positivt i alla fall. Men jag ska nog göra det ändå. Har pratat med banchefen och ska försöka få fram vem det kan ha varit, svårt dock eftersom utslagsplatsen ligger på hål 15 och det är osäkert att räkna ut hur lång tid det har tagit dit. Golfbanan har noterat starttider på de flesta golfare.
Fokus nu är i alla fall på att få hem lillflickan och börja rehaben. Ja och operationen då, herre gud. De sätter igång under dagen här...

TACK för alla hållna tummar och uppmuntrande kommentarer, det betyder faktiskt väldigt mycket för mig att veta att mina besökare bryr sig så mycket! Tack!!!!

juni 01, 2008

Hur gick det här till då?

080601_2.jpg
Simon var med mig på Ultuna och var ett jättestöd - tack!

Jag har inte hämtat mig, sitter fortfarande och grinar.
Vi åkte till fårhagen som vanligt idag, och passerade några golfare på vägen som såg att vi svängde in och pakerade bilen bakom ett buskage. När jag precis hade släppt ut Ila, hörde jag KLONK av att de slog på en boll, sedan började Ila TOKSKRIKA. Jag sprang fram och tog henne och förstod inte var hon hade ont först. Sedan såg jag att hela ena bakbenet hängde som en slapp, död trasa. Hon skrek o gnydde och skrek...

Tumult utbröt och jag minns självklart inte exakt allt mer än att jag fiskade upp mobilen, ringde Ultuna och frågade om de kunde ta emot en dvärgpudel med brutet ben, bad golfarna som kom och kollade om allt var ok "Nej ni har slagit av benet på min hund!" att ropa på Simon som var borta hos fåren. Golfarna försvann med kommentaren "Vi får slå lite längre in" och Simon dök upp. Vi packade in oss och åkte upp till Ultuna i ilfart.

Jag gråtandes, hulkandes, förbannades mig själv för att jag inte följde första impulsen och lät Ila ligga kvar hemma "Hon är ju så trött efter tävlingarna igår". Ila var lugn, sov nästan. Antagligen någon slags chock. Väl på Ultuna fick vi gå förbi alla i väntrummet och togs snabbt emot en veterinär, i med smärtstillande och sedan till röntgen.

Benet är helt av och brottet ser hyfsat "bra" ut, inga krosskador eller annat "småplock". Har fått massor av mejl och sms och det som tröstar mest är helt klart från Anja Holmroos:

"Det jag ser på din blogg är ett helt rakt, rent "snyggt" brott vilket ger det bästa tänkbara utgångsläge för läkning. Inga leder involverade i brottet utan det finns gott om plats för att fästa skruvar och plattor på var sida om brottet (om det nu är det man väljer)."

Ja....
Vad säger man.
Det finns inte mycket att säga ännu. Jag är fruktansvärt ledsen och kan inte låta bli att tänka "Om jag inte hade....", "Om jag bara...." och "Varför gjorde jag inte.....".
Känner mig helt förstörd. Vill bara ha hem min lilla älskade svarta skräppudel.
Önskar så att detta aldrig hänt, att jag vaknar upp i morgon och det visar sig vara en mardröm...

Länge sedan jag kände mig så här ynklig måste jag erkänna. Orkar inte mer nu, går och lägger mig. Tack för hållna tummar.

Ilas bakben

080601.jpg

HELVETES JÄVLA SKITHELVETE

Ila ligger inne på Ultuna med ett avslaget helt brutet bakben. Hon fick en klantig golfares JÄVLA golfboll på sig idag och benet gick rätt av. Jag vet inte vad jag ska säga, bara grinar och grinar och grinar. Min älskade älskade skrutthund. Hade hon fått den i huvudet hade hon dött direkt. Fy fan fy fan fy fan.