Vilken dag! Efter fem lopp kände jag mig… rätt färdig och nöjd! Bara att försöka hitta energi till tre lopp till… fast jag körde inte Ila i sista agilityklassen. Det var bland det värsta jag sett och Flaxa gick att köra på den och få lite strul utan att hon tappar humöret, men jag ville faktiskt inte utsätta Ila för den…

Ila ja… denna lilla pudel som fått mig att känna mig väldigt fundersam senaste veckan. Jag har insett att jag har massor att jobba med henne för att få tillbaka henne till den tävlingshund hon var innan benet slogs av för ett drygt år sedan. Först trodde jag faktiskt att hon hade samma fart som innan skadan – framförallt i Kista (film här)och Söderköping (film) kändes hon jättefin, drev hela tiden och hade en bra fart. Naivt kanske.

Men sedan dess har vi kört sju lopp och de har inte alls känts bra! Dålig fart, tryck, hon har såsat runt och känts väldigt opålitlig. Dessutom har jag smärtsamt insett att kontaktfälten jag trodde jag tränat om efter skadan är precis lika dåliga som de var för ett år sedan.

Vad har hänt (jag bortser från kontaktfältsproblemen nu)? Jag försöker rannsaka mig själv och omständigheterna och tror följande kan påverka:

• Hon är ovan vid att prestera på tävling, varit borta från tävlingsbanorna i 11 månader. Hennes mentala kondition är i botten medan jag förväntar mig att den ska vara som innan?
• Jag har enbart tävlat en vrålsnabb och jäkligt sjysst bc under dessa 11 månader. Jag jämför nu känslan av att köra Ila med känslan av att köra Flaxa – vilket är helt fucked up! De tär två helt olika individer med helt olika mentalitet.
• På grund av punkten ovan har jag känt en stigande irritation och detta har jag inte varit bra på att dölja. Ila har naturligtvis märkt detta och reagerar genom att inte vara lika glad och frimodig på banan = långsammare.

Kanske. Det känns som troliga orsaker.
Så – hur kommer vi ur detta?
Först och främst – släpp alla resultatmål. VI behöver nödvändigtvis inte komma till SM 2010 individuellt. Det kan räcka gott att köra laget som jag verkligen hoppas vi kvalar.

Mitt mål nu ska bli att hitta farten, glädjen och känslan av att jag maxar Ila utifrån hennes förutsättningar. Inte f-n har vi lidit och kämpat så för att vi ska börja comebacken med en negativ spiral av detta slag.

Nej nu ska vi ut och ha kul, kul, kul och visar jag en gång till för Ila att jag blir irriterad får ni lov att slå mig hårt!

Här är i alla fall dagens två hopplopp – båda nollade och ett gav en sm-pinne. Dock väldigt långsamma – hon kan mycket bättre!

09-05-09 Ila hoppklass 3A Oxelösund from Anna on Vimeo.

09-05-09 Ila hoppklass 3B Oxelösund from Anna on Vimeo.

Jag tar gärna emot era idéer och tankar om detta. Ni är ju många agilityaktiva som läser min blogg. Tycker ni att jag resonerar rätt? Ser ni något på filmerna som kan förklara varför det går så långsamt? Jag tar gärna emot kritik som gör att jag kan bli bättre! Hur hade ni själva gjort om ni satt i min sits?

Flaxa då? Hon sköter sig jättejättefint och är en så ambitiös liten tjej. Vi jobbare vidare på att jobba ihop oss. Idag fick vi inte några resultat med oss hem men flera fina ljuspunkter. Hon är jättehärlig!