Starten är egentligen inte så svår, om man bara kan gå ut och ställa sig och ge hunden linjen samt arbetsro. Påminner väldigt mycket om starten i Knivsta som många också hade enorma problem med när det egentligen bara är en helt självklar linje! Men man måste förstås kunna lämna hunden och vara helt på det klara vilken arm som ska användas. Ila var ju rökt i Knivsta för att hon tjuvstartade.
Sedan går det bra, jag gillar mitt ganska udda val av att vänsterhandla slalomet för att trycka in i rätt tunnel utan framförbytestjafs. Efter muren är jag beredd på att behöva plocka henne o snacka med henne för att hon inte ska ta hopphindret som vi ska passera. Men jag kan säga att jag var INTE beredd på att hon skulle segla så långt i sitt hopp att hon nästan landade bakom det nämnda hindret…..
Rökt var ju bara förnamnet… Där hade jag behövt jobba MYCKET hårdare på henne. SYYYYYND!!!! Helt okej lopp i övrigt men lite svajjigt.
Oj oj oj. Okej. På tredje hindret ska jag göra ett Frickframförbyte men Flaxa säger: ”Jaakko? Okej sjysst” och drar på helt rätt väg men superkonstigt bakom ryggen. Jag börjar garva och slutar inte fnissa förrän vi är ute ur slalom (och glömmer att bli nervös för ingången som så många sjabblade bort, Flaxa fixar biffen) där det blir ett fint blindbyte. Lite senare tappar jag konceptet helt och glömmer framförbyta tre hinder innan a-hindret. Och att threaddla och jakkoosvänga när man är bakom hunden är…. lite av en utmaning kan man säga…
Men här får jag prov på Flaxas bussighet. Även om jag handlar som en jävla kratta är hon jättebussig och försöker göra rätt. Och tja, jaakkon blev rätt bra ändå. Inte vacker. Men bra. Gungan är tveksam. Den är knaaaappt nere innan hon drar.



Kommentarer