Framfusig Flicka i Oxelösund

Hallå, vem har bytt ut min valp!? :silly:

Eftersom husse skulle representera hushållet i föreningens städdag idag tog jag med Flicka till tävlingarna. Hon var inte med igår på grund av att jag inte gjorde annat än sprang som en skottspole mellan mina lopp och knappt hann med mina tävlingshundar och då ännu mindre en valp som behöver tränas på tävlingssammanhang.

Men idag var hon med. Och jäklar i min låda vad hon var trevlig! Ja, hon skällde lite i buren och ja hon tittade väldigt intresserat på hundarna som körde på banan utanför tältet. Men – hon hälsade på ALLT och alla på eget initiativ, knallade bara rätt fram och krävde gos…. :blink: Eh hallå, var är min lite reserverade, osäkra valp? :rolleyesglad: Inte nog med det, hundar skulle också hälsas på… rätt fram bara och ”Tja, ska vi leka?” :chock: :happy: Och Åhzas 4,5-åriga dotter Leoni som satt i tältet var det bara ”Tja tja” till, inga konstigheter alls…

Sedan när vi kom hem och hundarna hoppade ur bilen kom en liten tjej på kanske 5-6 år åkandes på rullskridskor rätt in i min flock och bara ”Fin katt!” :rolleyesglad: och verkade inte förstå när jag bad henne att inte klappa på hundarna… hon fortsatte bara rulla rätt in i alla och famlade efter deras svansar… Flicka?  Hon tittade lite på rullskridskotjejen och sedan på mig och var jättelugn och sansad…

HALLLÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ! Kickan??????? Anyone? Vad har hänt?! :skutt:

(Resultaten från idag? Lika uteblivna som Oxelösundssolen denna helg….)

Flickas halvårsrapport

Å vad tiden går FORT! :chock: Och samtidigt som det känns som att tiden flyger fram, har det hänt så sjukt mycket under detta halvår att det skulle kunna vara tre år som passerat. Mycket ledsamt och fantastiskt mycket roligt.

Flicka blir alltså sex månader på tisdag. Ett helt halvår! :wub:

För varje dag som går växer vi ihop mer och mer och jag gläds åt små framsteg i vardagen. Vår kommunikation utvecklas och jag tycker att hon är vädigt lyhörd och trevlig att ha att göra med. Men hon är TUFF! :blink: Hårdhudad. Eller envis kanske är ett bättre ord. Jag kommer inte någon vart om jag försöker korrigera något ”She doesn’t take no for an answer” så att säga. Talar jag om vad jag vill att hon ska göra är hon däremot väldigt lätt att ha att göra med – så länge jag är konsekvent. Hon gillar att push the limit hela tiden. Om jag får gissa tror jag att jag kommer att få lägga ner mer tid på startträning och kontakftält med henne än med Flaxa till exempel. Hon är väldigt het på gröten. En sak som jag tycker skvallrar lite om detta är att när jag pratar eller fixar med Flaxa, lägger hon alltid öronen bakåt och intar den där mjuka, lite fjäskiga stämningen. Flicka har sina rakt framåt och visar inte tillstymmelse till att fjäska eller så, någonsin. Tuffing!

Sådan är hon just nu, och detta kommer självklart ändras och utvecklas massor ända tills hon är vuxen.

Skvallerträningen går tokbra! Jag åkte på ett bakslag någon vecka innan påsk och ringde då Kickan o var förtvivlad. Det som hände var att hon inte tog mina godisar efter att jag klickat när vi mötte hundar. Hon var för fokuserad på hunden och det spelade ingen roll hur gott godis jag visade upp. Då frågade Kickan: ”Skulle hon leka med dig istället?”. ”Ja, det är jag övertygad om” svarade jag, för Flicka älskar att kampa. Då gav hon mig rådet att hon trodde att min godisbelöning inte matchade den energi och sinnesstämning Flicka fick när hon såg andra hundar. Hon sa åt mig att möta henne på samma nivå och efter klicket erbjuda kamplek istället. Skulle hon avbryta kampen skulle jag inte ge mig utan höja intensiteten ännu mer och se till att ha kvar henne i leken med mig oavsett  vad som krävdes. Och jävlar vilken skillnad det blev!!!! :buga:

Flicka morrar av sig o kampar med mig nu och bryr sig inte om den mötande hunden och hon har blivit såpass mycket bättre att jag kan använda godisar i hundmöten nu också. Jag är så tacksam för att jag fick träffa duktiga Kickan precis när det behövdes, jag hade nog haft stora problem idag annars! För det går inte att korrigera bort dessa beteenden hos damen. Dels för att hon i början faktiskt var rädd och osäker, och hur reagerar en rädd och osäker individ om man blir förbannad på dem? Just det. Och nu, när hon börjar bli en lite kaxigare fröken som börjar bli stor, så fungerar det inte heller att kräva något eller kväva beteenden. Hon är för envis för det. Jag måste erbjuda ett bättre alternativ helt enkelt.

Det känns i alla fall jättebra med henne! Hon gör fina framsteg hela tiden och det är så kul att hon kan börja hänga med ut lite mer nu på promenader. Hon är väldigt naturligt följsam o håller sig runt mig hela tiden, hon drar aldrig. Det som är lite jobbigt är att hon och Flaxa är helt galna när de är ute ihop. De hänger sig åt 300% border collie-humor: det vill säga SPRINGA allt de kan rakt fram och sedan stanna. Jag tycker att Flicka blir lite fixerad vid det här och är tidvis helt okontaktbar för mig. Jag har inte helt kommit fram till hur jag ska jobba med det men nu gör jag så att de får inte kuta ihop förrän jag känner att jag har kontakt med Flicka. Sedan ser jag till att ofta kalla in henne till mig och leka med mig och sedan få springa vidare med Flaxa när jag ger okej-kommando. Jag har även börjat jobba in ett gå fint på vänstersidan där båda collisarna går bredvid mig med ögonkontakt och när jag säger vars….(ågod) :gangsterskratt: får de dra iväg igen. Typ jag tänker ”Fine! Vill ni tokrusa får ni det, men för att få göra det ska ni först göra som jag vill”.

Sedan försöker jag så mycket det går att ta dels promenader med bara henne eller med någon av pudlarna. Då lugnar hon sig betydligt och har inte överhuvudtaget  samma fixering vid att springa. Hon är duktig med att inte valla andra hundar, när vi går utan Flaxa hukar hon sig inte eller lägger sig utan springer som en ”vanlig” hund.

Hon kommer fint när jag ropar men inte alltid ända fram, så precis i dagarna har jag lagt till att hon ska fram till mig, runda mitt ena ben och hamna mellan benen innan hon får dra igen. Ska även få in nosduttarna som en kontaktövning ute. Hon dummar sig inte och typ försöker smita ifrån mig eller undvika, men återigen: Hon är envis, hon ser ingen anledning till att gå ända fram om inte jag ger henne en. Så det blir mycket kalla in, runda benet och så får hon ett varsågod direkt. För att få henne att förstå att inkallning inte leder till att det roliga tas bort. :smile:

Hon är SÅ duktig på att vara ensam, otroligt trygg och lugn! Både helt ensam och med de andra hundarna. På nätterna sover hon i sin bur för att hon och Flaxa inte ska börja busa tidigt på mornarna :D Hon går själv in i buren och tycker den är helt okej att ligga i. :wub:

Och rumsrenheten! Rumsrenheten! Herre guuuuuu vad skönt att det äntligen börjar släppa. Detta jävla rännande ut och in och ner och upp. Så himla skönt att hon kan hålla sig allt längre! :tummenupp: :gladnickar:

Världens finaste Flicka! :skutt:

Två Flickavändpunkter

Colliesarna får vara på kontoret när vi äter och jag har gått från att ha kompostgaller till att ha öppet men de får inte passera över tröskeln förrän jag säger till. Flaxa är absolut inga problem alls, hon förstod direkt och ligger och tar det lugnt. Men Flicka har haft mycket svårt att förstå, jag upplever att hon fular sig och försöker fast hon egentligen skulle kunna förstå om hon ansträngde sig. Och när jag har rest mig för att försöka få in henne i kontoret har jag fått knuffa in henne fysiskt.

Men i förrgår när hon hade tagit två steg över tröskeln och jag reste mig för att visa henne rätt, backade hon själv in och lade sig igen när jag reste mig! :buga: Det kan låta trivialt men vi har aldrig haft den kommunikationen innan utan hon har känts smått korkad, jo jag vet att det är för att hon är ung, men ni hajar…. :wub: Sedan försökte hon ett par gånger till att ”smyga” sig ut, då sa jag bara ”app app” och hon retirerade direkt. Coolt! Jag kunde tokberömma henne där inne och hon låg kvar. Duktig tjej!

Den andra vändpunkten är att vi nu går över till juniorfoder från puppyfoder…. :hjarta:

Vägde damen och hon väger nu 12,8 kilo och är exakt 5,5 månader gammal.

Inte valla bilar

Fördelen med att kunna jobba hemma är att man hinner med små träningspass av de fyrbenta. Idag har vi tränat på att inte valla bilar! Det började damen med häromdagen – visade vallinstinkter på bilar alltså. Och det vill vi ju iiiiiiinte ha…. så nu motbetingar jag bilar. Himla bekvämt att bo intill Vallentunavägen där det drar förbi bilar och allehanda motordrivet hela tiden, fast med såpass stort mellanrum att vi hinner belöna emellan. Efter bara ett par repetitioner började hon reagera på bilar genom att slicka sig om munnen och vända sig mot mig istället för att slänga sig efter och försöka stoppa dem… :buga:

Flicka tar tunneln för första gången!

Idag hade vi sektormöte och innan dess hann jag träna lite lock med Flicka. Vi busade uppe på kontaktfältet på gungan och jag fick in lite träning i att underlaget rörde sig. Hon tycker det är sååå skoj att träna och jag är så jäkla nöjd med att hon kampar, kommer med leksaken till mig och hämtar bollar och verkligen trycker dem i näven på mig. Så skönt att ha lagt ner lite energi på att bygga upp det där innan vi börjar träna ”på riktigt”! :D

Sedan höll Annica i henne och så fick hon tre gånger springa genom tunneln när jag ropade på andra sidan. Sedan var hon frälst och sprang igenom tunneln flera gånger, skitmallig över sina nya kunskaper :wub:

Idag bestämde vi att Spot ska obduceras, kanske kan vi få räta ut lite frågetecken i och med en obduktion. Och om inte – vet vi i alla fall att vi försökt!

Valparna 5 månader

I söndags fyllde valparna 5 månader, och det är ju inte utan att det var med blandade känslor jag konstaterade den bemärkelsedagen… Endast fyra av de ursprungliga sex valparna har överlevt till sin 5-månadersdag… :(

Har i alla fall uppdaterat valpöversikten, flyttat ned Kim och Spot så att sidan ska kännas lite mindre domedag i alla fall…

Tandtrubbel med blodigt avslut

Flicka tappar ju tänder så det står det härliga till. Och nya, inte lika vassa :whistle: kommer upp. Men idag vart jag lite förbryllad, jag tyckte det såg ut som att en av hennes nya tänder hade gått sönder. Den såg så fin ut för att vara mjölktand. Fotade och skickade till Eva som tippade på att det var en gammal som skulle ut. Jag var inte lika säker men lät saken bero.

Så stod jag ute och kampade med Flicka medan jag pratade med grannen som plötsligt stirrar på mina händer och säger: ”Ja du hon verkar ju få in några träffar på dig också då och då…” och jag tittar ner och ser att jag är alldeles blodprickig…. :D Tittar in i munnen och jajamensan det är den trasiga kindtanden som rykt. Härligt! Nu väntar jag med spänning på hennes nya huggtänder, så heter det väl inte med korrekta tandläkartermer men ni vet tänderna i hörnen längst fram? :ogonbryn:


Fjant-tand! Nu vill vi ha stoooooooora hörntänder!

bottombg