Helvetes jävla skit !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Spot finns inte mer. Han fick somna in idag.

Han har krampat i veckan och först trodde vi det var epilepsi, sedan en förgiftning av ett ohyreschampo (han svarade bra på motgiftet och vi andades alla ut lite grand) och nu vet vi väl inte riktigt vad som är hönan eller ägget om jag förstått saken rätt. Eva ska ringa veterinären på måndag och försöka få lite klarhet.

Hur som helst var Per tvungen att ta det tunga beslutet att ta bort lille Spot.

Jag vet inte vad jag ska säga, det känns bara så jävla… ”meningslöst” är väl fel ord men… jag känner mig så matt, som att jag fått punktering. Luften har gått ur mig liksom. Det var en sådan pärs vi genomgick med Sandra och Kim, och nu är vi där igen med en uppriven familj, en djupt saknad familjemedlem och en stor bunt krossade framtidsdrömmar och förhoppningar. Och känslan av att vara en skurk i dramat på något konstigt sätt, förstår ni hur jag menar? Som att det är mitt fel att allt hänt… hur korkat som helst men… varenda valpköpare till den här kullen är ju personer jag håller otroligt mycket av och som jag verkligen unnar en skojig framtid med en rolig hund. Att två stycken av dessa goa människor nu fått genomgå den jobbigaste sorg en hundägare kan drabbas av känns så jävla pissigt så ni anar inte!!!! :skakarhuvud:

Jag satt på en uteservering i Slottsskogen i Göteborg, drack en kall öl med Oskar, syrran och Peter och hade min älskade Flicka i famnen när Per ringde och berättade. Jag satt verkligen och njöt av min älskade, fina valp som gör så fina framsteg och som jag tycker bättre och bättre om för varje dag och som jag känner så stor förväntan på inför framtiden. Och så får jag reda på att Per just blivit av med allt det där jag gläds så mycket av. Det är så jävla pissigt, så ledsamt och otroligt tragiskt. :ledsen:

Valpträffsbilder

Här satt vi och fikade, pratade vallning och hade det gott! :kompisar:


Border collie SKA vara smutsiga! Bra där, Flicka!


En av de snälla damerna som ställde upp som träningsfröknar idag.


Hmmmm vilka är detta… Flicka nere till vänster, Vide uppe och Spot till höger!


Fame hade lite synpunkter på servicen till de fyrbenta. Dåligt med kaka…


Så här glad blir man hos Eva ;)


Efter att Flicka varit inne sin omgång var hon MYCKET intresserad av att titta på vad de andra gjorde i hagen… :happy:


Pedagogiken var strålande idag! Eva är så duktig som instruktör. Först fick vi gå in en och en och ”valla” runt fåren till bestämda punkter. Sedan delade vi upp oss så att en av oss var hund och den andra förare och så vallade vi så. Det var skitkul :-D , jag var korkad hund som inte gjorde rätt när Per förtvivlat försökte visa. Och när det var min tur att vara förare bossade jag som f-n med Per som av pur förvåning lydde alla möjliga kommandon: gå på, vänster, höger, sakta och stanna. Inget ”ligg” dock… :D :D :D När vi hade klarat av den övningen, fick vi låna vovve av Eva och köra med en upptränad vallhund. Jag fick köra med :hjarta: Kelli :hjarta: …. å hon var jättehäftig. Så himla lös lättkörd, så fantastiskt cool känsla. Gullunge!!!! :hjarta:
När detta moment var över, fick vi gå in med våra vappisar. :-) Superbra upplägg! Det är SÅ roligt att ha en så engagerad uppfödare som dessutom bor så nära!!!! Tack Eva för en toppendag!!!! Det var med ett leende från öra till öra jag styrde bilen hemåt!

Seglinges Vide


Det var så roligt att få träffa Vide efter så lång tid! Han var ljuuuuvlig och jättemysig!


Flicka och Vide. Eller är det Vide och Flicka?! ;)

Seglinges Spot

Gulliga Spot har blivit stooooooooooooooooor! :D

Spot kände nog att han hade ett publikfavoritrykte att leva upp till – han poserade järnet!


Så här ballt tecknad är han. Minns nu hur han såg ut som yttepytte? Kolla:


Men nu är man stora killen och ska flytta på fåren som husse Per vill! :-)

Seglinges Dee


”Matte matte, Flicka är jobbiiiiiig!”


”Usch hon PUSSAS….”


Okej här är inte Dee med i bild, men matte Theresé föser runt lite på fåren!


Dee är så GAAAALET lik Flaxa, och på denna bilden syns det verkligen!!! :wub:


”Sniff sniff, jaahaaaa….”


”Okej, nu ska vi se….”


Theresé, satsar du på en utställningskarriär? :D :D

Gruppfotot - bakom kulisserna

Idag hade Eva bjudit in till valpträff! Tyvärr kunde inte Wick komma, men de andra tre plus Flicka kom! Jätteskoj att se dem allihop igen, Vide har jag inte träffat sedan han var 8 veckor! :wub:

Fler foton kommer, men jag börjar med ett vackert gruppfoto. Så här ser Vide, Dee, Spot och Flicka (och Per! ;) ) ut en dag som denna:

Ser väl lugnt och sansat ut? Verkligheten såg annorlunda ut. Här kommer den nakna sanningen:


Notera handen i  vänsterhörnet…


Sedan händer det: Vide kan inte hålla sig utan hånglar upp Per. :D Tre armar försöker rädda situationen….


Men det är bara att ge upp…. :whistle: :D

En hyfsad bild blev det i alla fall! Nu får vi alla nog träna på ”stanna kvar”…. *fniss*

Skvallerbytta bing bång - så tränar vi


Flicka i bilen, väntar på att vi ska hoppa ur och promenera upp till kurslokalen.

Jag fick så fin respons på förra inlägget så jag tänkte att jag ska beskriva hur vi skvallertränar och hur Flicka var innan vi började träna (inte från dag 1, hennes beteende har växt fram sakta men säkert).

Så här reagerade Flicka innan jag började med skvallerträningen: När hon såg en person, oavsett om denna tog kontakt med henne eller inte, morrade hon, kunde resa ragg och skällde ibland. Om den tog kontakt med henne, blev hon väldigt högljudd. Om jag försökte bryta henne med ett nyp i rumpan eller bli arg på henne, blev hon bara värre.

Så fick jag precis i grevens tid tips av Kickan på valpkursen om skvallerträningen. Den tränas i tre steg, om jag fattat rätt. Och fungerar både på hundar som vill fram, fram, fram till allt och alla och drar ifrån matte/husse och hundar som är som Flicka som blir osäker och inte vet hur hon ska agera och därför blir utåtagerande (ni vet ”tomma tunnor skramlar mest”).

Steg 1 är att klicka (hunden måste förstås vara inklickad innan) varje gång hunden ser en människa, bil, cykel, hund och så vidare. Är hunden väl införstådd med vad klicket betyder, vänder den sig mot dig och får om sin belöning. Om du är för nära objektet i början, kan klicket vara verkningslöst. Då måste man öka avståndet och träna därifrån. I det här steget föregår du nästan hunden, bättre klicka lite för tidigt än att vänta för länge och få ett utåtagerande.

Steg 2 är att hunden börjar skvallra. Man kommer ganska fort till detta steg men var inte rädd för att fastna lite extra i steg 1. Vadå skvallra? Jo när hunden ser den där människan, cykeln, hunden så vänder den sig mot dig innan du hinner klicka. DÅ klickar du och ger gotta! Den förekommer dig alltså. Om hunden stannar till och funderar lite när den ser något, ha lite is i magen om du arbetat mycket med steg 1. Förmodligen kommer den vända sig om och skvallra om du bara ger den lite tid.

Steg 3 har vi precis inlett och här är jag kanske ute på hals is när jag försöker beskriva men så här tror jag att det ska fungera:  hunden ignorerar cykeln, bilen, människan eller hunden eller vad det nu är. Den kanske slänger en blick upp på dig och får bekräftelse med ett lugnt ”Ja du är duktig”. Så gör vi nu och jag kör bara steg 3 än så länge på ”lättare saker”. Träffar vi en blodtörstig schäfer som drar i kopplet och ska fram till oss, går jag tillbaka till steg 1 faktiskt. Är det en medelsvår, kör jag steg 2. Är det en vad jag anser är enkel, kör jag steg 3.

Jag kan inte svära på att jag begripit helt rätt, men så här har jag gjort i alla fall. Och jag märker mycket stor skillnad efter bara ett par dagar intensiv träning. Förut kunde hon morra i min famn hela vägen ned i trappan åt grannen som stod och skottade snö, nu skvallrar hon hej vilt och vill ha sin godis för att hon upptäckte snöskottaren.

Varför ska man ha just klicker då? Det förklarade Kickan med att den sätter hunden i tränings-sinnesstämning. Jag körde ett tag bara med mitt ”roliga ljud” och trodde det skulle räcka, men klickern är så förknippad med träning och mycket bättre. Jag har fått mycket bättre resultat sedan jag gjorde till vana att hänga klickern runt handleden och ha med den ut.

Om man ser att en svår störning är på väg, kan man till exempel parkera sig på ett bra avstånd, ta fram bästa belöningen och visa hunden och vänta på att den skvallrar på det som kommer. Detta har fungerat skitbra på Flicka och hundmöten. Idag kampade hon med mig på en trång trottoar i stan när en hund passerade, istället för att agera mot den.

Jag jobbar vidare! Ni som har mer erfarenhet av skvallerträningen får gärna kommentera och dela med er!

Valpkursen är nu slut och den har varit SÅ JÄKLA ROLIG! Lätt den bästa valpkursen jag någonsin gått!

bottombg