Där stod den, den stackars intet ont anande grisen, och solade och hade det gott i vårvädret.

Strax intill smider Fröken Fåntratt ondsinta planer.

”Sola sola sola, å vilken fin daaag…”

”HJÄÄÄÄÄLP!!! OOOIIIINK!”

Så, så. Nu skakar ni tass/klöv och så glömmer vi det här missödet?