Agility, agility, agility!

  • I dag var Ila med i ridhuset och körde en halv bana flera gånger – alla hinder utom a-hindret var med. HON VAR SÅ DUKTIG! Hon hade jättefin fart, var hur säker som helst och var bara tokball! Fy fasen vad skoj det var! Jag blev så peppad så jag…
  • … har nu anmält henne till hennes come back-tävling! Första tävlingarna blir Tranås helgen 2-3 maj! Oj oj oj vad roligt det här känns! Kan inte tro att det är sant! Fasen vad coolt!
  • Flaxa har jag precis anmält till Folksam Cup-deltävlingen 7 mars i Örebro! Klickade även i mig på Linköping 24 mars!!
  • Flaxa behöver hinderträna gungan – idag gjorde hon flera raketramper på rad. Slarvtant! Annars gick hon jättefint på träningen, och vi känns som ett bra team, men jag har ändå bestämt att…
  • … inte söka landslaget förrän nästa år. Vi har inte tillräcklig rutin ännu och jag vill ha ett år till på mig innan jag åker till VM *kaxig eller vad*. Känns som ett bra och väl övervägt beslut – jag har funderat mycket vill jag lova! Men när jag söker vill jag känna att jag har där att göra och är bland de bästa. Som våra lopp ser ut idag är det för många diskar för att det ska kännas hundra. Vi behöver ett år till på oss att jobba ihop oss som team.

På klubben är man aldrig ensam…

… inte ens en blåsig, snöig kall måndagkväll långt efter mörkrets inbrott! Promenerade bort till klubben, dels för att Ila måste få träna lite agility (2-3 dagar i veckan har sjukgymnasten sagt), dels för att låta hela gänget rasa av sig. Promenadvägen dit och hem är helt suverän, de kan i princip gå lösa hela vägen.
Döm om min förvåning när Björn och Eva var på klubben! Då är man inte ensam om att vara galen i hundträningen i alla fall…

Ila fick köra lite hopp, lite starter och lite slalom. Måste säga att jag är förvånad över att hon prickar ingångarna så sjukt bra, även de riktigt svåra. Slalomingångar har jag annars upplevt vara en typisk färskvara, men efter nästan ett års träningsuppehåll sätter hon dem som om hon inte gjort annat varje dag… Härligt! Hon är jätteglad och pigg och jag kör korta korta pass och varvar med Flaxa för att öka motivationen ännu mer.

Ilas tränings-comeback

Idag fick Ila köra agility för första gången sedan lördag 31 maj 2008! Hur glad var inte hon då?

Vi började med slalom, åttapinnars. Hon kastade sig in och körde med full fralla som om hon inte gjort annat senaste året… provade lite olika vinklar på ingången för att se vad hon mindes och hon prickade jättefint!
Sedan fick hon köra två hopphinder i rad två gånger. Och sedan gav vi oss för idag. Skynda långsamt!

Detta var verkligen hur roligt som helst, och Fröken Ila såg mäkta stolt ut när hon fick leka med sin nyinköpta leksak jag skaffade i förrgår.

Snart "back on track" !

Ikväll har Ila och jag varit hos sjukgymnast Kjerstin och vet ni? Vi fick MASSOR av beröm! Ila har musklat på sig jättefint, rör sig jättebra och vi har gjort ett kanonjobb hittills! Till och med så bra att vi så smått ska få börja träna agility nu!

Det är ju inte klokt! Ila hade till exempel fått 4 cm tjockare muskel sedan vi var där senast och är otroligt mycket starkare och stadigare… Hon är väldigt jämnt musklad och är jättefin! Guuuuud vad skoj, jag som haft sådan ågren för att jag inte hunnit med alla övningar vi fått. Men promenaderna har jag inte tummat på och det har gett resultat! I dagsläget går vi upp till 1,5 timmar och då går hon lös nästan hela tiden!

Åååå vad roligt!
En grej vi måste ta tag i bara är hennes vikt – hon har blivit fläskfia sedan vi var där senast och lagt på ett helt kilo i vikt! Och tro mig, det är inte bara muskler …

Så nu ska vi alltså få börja träna lite agility! Tror knappt mina öron! Kjerstin tycker att vi ska satsa på att tävla i maj!!! Å vad roligt! Vi ska nu börja träna saker som inte har så hög fart: tex gympahoppning, kontaktfält, slalomingångar med mera. Ååååå vad roligt!!!

Ila-rapport i filmformat

Okej det här kräver tydligen lite förklaring…. ;) Ljudet i slutet, som jag inte klarar av, är alltså en golfboll som slås iväg. Och det är ett pålagt ljud så jag har inte gjort en ljudupptagning ;).
För att göra det ännu besvärligare så tuggar Ila precis innan golfljudet…

Hemma och en liten bekännelse

Ja! Väskorna var packade, allt var fixat och framställt och Oskar skulle med mig i helgen till Dalarna för att vara lite sällskapsherre och vi hade planerat in mys mellan tävlingsloppen (det blir rätt mycket dötid när man bara har en hund).
Men så gick vi upp i morse, Oskar var faktiskt rätt entusiastisk men jag kände bara ”Gud vad skönt det vore med en hemma-helg!”. Och så släckte vi alla lampor, ställde av äggen som stod på plattan och kokade och gick och lade oss igen!

SÅ. SKÖNT.

Så nu blir det en skön helg här hemma istället, det känns jättebra. Visst gnager mitt lilla SM 2009-hopp, Flaxa behöver hopploppsmeriter, men nu är det som det är och om vi inte fixar SM 2009 (vilket ser mörkt ut nu) så fixar vi det till 2010. Jag orkar faktiskt inte hetsa.

Så till bekännelsen då: Ilas rehab har legat HELT nere i över en vecka. Jag har inte gjort NÅGONTING! Känner mig som en extremt dålig människa. Så nu ska jag spotta i nävarna och ta tag i det där. I och för sig sa faktiskt Kjerstin att det för Ilas del bara är bra om comebacken tar lång tid så att säga. Och jag är ju inte dummare än att jag förstår att om jag slarvar nu får jag betala senare med en senarelagd premiär på agilitybanan.

Men det känns rätt okej det med. Samma där – jag orkar inte hetsa! Om jag är trött, upptagen och hängig så måste jag få vara det utan att känna dåligt samvete över en massa saker som har med min hobby att göra. Då är man liksom lite fel ute. Det går ingen nöd på Ila, hon mår skitbra och bygger upp sig sakteliga ändå även om jag inte gör våra övningar. Men det tar längre tid.

Nu: frukost!

Nyfriserad Ila

001.jpg002.jpg
003.jpg004.jpg

Innan och efter!

Fick äntligen badat och klippt Ila idag, hennes söta raggsocksfrilla började bli helt ohanterlig! Visst blev hon gullig?

bottombg