Fina, fina flocken och Gotlandshelg

av Anna den 2 februari 2012 kl 18:37 Kommentarer (2)

Å vad jag njuter av flocken just nu. På bara ett par veckor har det hänt massor med Kitty, som gjort att hela flocklivet blivit så mycket roligare! Efter att i vad som känns som evigheter slitit som ett djur med ett par nyckelregler, eller egentligen bara en enda när jag tänker efter, på våra promenader utan minsta, minsta framgång så började jag seriöst tvivla på om jag någonsin skulle komma igenom. Men så hände något i mitten av januari och nu knallar jag runt på våra promenader och NJUTER istället för att ilsket behöva säga åt Kitty gång, på gång, på gång… Nyckelregeln som varit så svår att följa? Att inte slänga sig på Flaxa utan kunna springa sida vid sida utan att puckla på. Flaxa får ju inte leka och röja för mycket med sin tå, och det har hon hajat tidigt. Kitty däremot… pissråtta! :wub:

Men nu bara njuter jag! Och alla är så nöjda! Ila som surat och vänt flera gånger på våra promenader för att gå hem eftersom hon är så jäkla trött på mitt tjat har börjat busa igen och flänga runt som hon ska. Flaxa som blivit låg av att jag fått gorma på Kitty är nu munter och glad igen. Boris? Ja nä han märker aldrig sådant där, fördelen med en nonchalant, stendöv farbror… han går sedan att par veckor lös nästan hela promenderna och håller fin kontakt med mig (läs min godisficka).

Förutom det här med att puckla på Flaxa så har Kitty länge varit jättetrevlig i vardagen. Kommer som ett skott när jag ropar, stannar, lägger sig på kommando, går lös förbi folk och hundar. En så himla trevlig tjej! Så jag njuter! Massor! Det är så här det ska vara att ha hund. Två år av valpar och unghundar har liksom nästan fått mig att tro att det är ett permanent tillstånd. Jag har inte fått njuta av att de blir vuxna på länge… Så himla skönt.

I helgen åkte Kitty och jag till Gotland! Det är så mysigt att bara ta med en ur flocken, vi tar jättekliv i relationen när vi reser själva sådär. MYSIGT! Flaxavalpen Dee bor ju där med Anneli, Kotten, Jeppa samt förstås fyrfotingarna Pudel och Otto. Dee är så lycklig, hela hon utstrålar självkänsla! Hon får massoooooor av motion och är så himla, himla nöjd med livet! Och hon och Kotten är tajta som sjutton, vilket är så skojigt att se tycker jag. Kotten säger ”Dee!” mest hela tiden och hittar på upptåg som hon inte säger nej till. Som att klättra upp på köksbordet och ropa på Dee och andra rackartyg som stackars Anneli sliter sitt hår över…. :fniss:

Här är några bilder från ett vintervackert Gotland.


Dee och hennes lillhusse Kotten!


Kitty tokdiggade både Kotten och hans lekpöl!


Vi tog en roadtrip i Annelis och Jeppas stora bil. Alla trivdes alldeles utmärkt! Pudel satt förstås på bästa plats.


Det är så fantastiska miljöer nere på Gotland, man kan knappt se sig mätt!


Kitty ääääälskade stora tomten! Hon sprang och sprang och var så glad! Otto tittar rutinerat på. :ogonbryn:

Kategori: Flaxavalpar, iPhonefoton, Kittyfoton 2012, Kittys valpträning

Ge mig!

av Anna den 27 december 2011 kl 22:24 Kommentarer (2)

Jag har filat lite på att Kitty ska trycka saker hon plockar upp i handen på mig. En nosdutt med föremål i munnen helt enkelt! Idag slängde jag in en sked i leken, haha – den gubben gick (nästan) inte. Läskigt, matte!  :wub: Annars tycker jag hon är duktig.

Hon kan ha en tendens att pyssla lite väl länge med sakerna innan hon börjar ta sig till mig (se första filmen), men då ska jag sno saken ifrån henne och spela på konkurrensen har jag fått i uppgift på onlinekursen Kitty och jag går för Fanny och Thomas. Jag har inte hunnit testa det, för hon har varit så duktig sedan jag bad om råd. Såklart. :whistle:

Den här apporteringsträningen har resulterat i att hon lyckligt plockar allt möjligt hon hittar för att ”ge mig”. När jag jobbar hemma och är tråkigt tömmer hon gärna till exempel tvättställningen på allt hon når, så den rena tvätten ligger istället – något neddregglat – på mitt skrivbord…  :pusspakind:

 

 

 

Kategori: Film 2011-12, Kitty, Kittyfilm 2011, Kittys valpträning

Pudelrenovering och stanna-träning

av Anna den 20 september 2011 kl 12:27 Kommentarer (2)

Var hos veterinären i morse för att lämna in Boris för tandoperationen. Dock fick vi åka hem i ogjort ärende. Inte riktigt, men… Han har så kraftig inflammation i munnen att Jerker gärna vill få lite bukt med den innan vi opererar. Dessutom har han i två dagar haft ett ”skov” av vad-det-nu-är som gör att han ibland blir väldigt stel, går dåligt och inte mår så bra.  Efter lite resonerande så kom vi (veterinären) fram till att herrn ska hem och äta antibiotika en vecka, eventuellt smärtstillande om han inte blir piggare inom ett par dagar. Så kör vi operationen om någon vecka istället. :tummenupp:

Tanden hans är verkligen JÄTTEFUL nu! USCH! Det har gått så jäkla fort, från att jag upptäckte att den var lite lös för någon vecka sedan och mörkare till nu när den är helt jäkla genomrutten! Och han luktar så man bara vill avlida när man är i närheten utav honom. Ska inte röra tanden men ska göra rent i övriga munnen som vanligt. Har fått rätt bra rutin på tandborstandet nu! Det håller verkligen andedräkten i schack. Ja inte Boris då så länge han har den där äckliga tanden men Ila har fått mkt trevligare andedräkt och munhygien. Konstigt va? Att tandborstning är bra för tänderna? Har jag aldrig hört förut…. :galen:

Tog även blodprover på Boris för att kolla fästingburna sjukdomar. De kan ju ha alla möjliga konstiga symptom och det verkar ju korkat att inte ta ett när man ändå håller på och bråkar med honom. Det får vi svar på inom någon vecka.

För övrigt höll jag på att fnissa mig knäsvag när jag uppmanades att ta ett urinprov på Boris i morse. Han hade ju inte fått ngn frukost eftersom han skulle sövas. Och den där behållaren man får för att samla urin i, tyckte herrn såg ut precis som en matskål. Så varje gång han skulle pinka och jag kastade mig under med full koncentration och fokus för att kunna fånga några urindroppar så trodde han att jag serverade mat. Å herre gud… vad vi hundägare utsätter oss för. Efter att ha lyckats samla ihop några dyrbara droppar, slutar det hela med att Boris i ivern att dyka ned i ”matskålen” sätter tassen i hela urinprovet och med den en massa jord och bark… bra jobbat…! :silly: :fniss:

När vi gick och väntade på direktregleringen passade jag på att träna lite stanna. Kolla duktiga Kitty, nu känns det verkligen som att det satt sig vad stanna betyder. DUKTIG KICKA!!!

 

 

Kategori: Film 2011-09, Hundhälsa, Kittys valpträning, Vardag

Kittys ordlista 5,5 månader

av Anna den 17 september 2011 kl 17:37 Kommentarer (8)

Jag hittade av en slump ett inlägg jag skrev när jag hade haft Flaxa i ett år. Där beskriver jag vilka ord hon kan. Blev lite inspirerad så nu under ett par dagar har jag inventerat vilka ord jag använder när jag pratar med Kitty som hon verkligen förstår innebörden utav. Det blev en hel del när man lägger samman dem!

Det var nyttigt för mig att skriva ned dem för jag ser att jag har lite luddiga kriterier på en del.

Och jag vidhåller det jag skrev i inlägget för fyra år sedan att bc:n har en helt jävla otrolig förmåga att lära sig ord. Ingen av mina pudlar har det intresset och det går inte att skylla på att jag är en bättre hundtränare med Flaxa, Flicka och Kitty än jag var med Boris och Ila – för jag har haft Pepp hemma emellan också och hans intresse för ordförståelse var…. ehh lika med noll… :wub: Med bc:na märker man snabbt att de verkligen snappar upp ord och kopplar innebörd till dem. Med dem kan man också säga en hel mening med ett ord (t.ex lägg) och de hajar. De vill haja. Jag kan ju säga samma sak till pudlarna, till exempel gå ner eller gå bort  (okej, inte Boris då eftersom han är döv :pinch: ) men de har inget intresse av att bry sig om jag inte håller en köttbulle i handen.

Gäller säkert andra raser också, men jag har inte haft närkontakt i min flock med så många mer än dessa två.

I alla fall!

Kitty kan:

  • ”Här går vi” – byt riktning och rör dig i samma riktning som jag. Inte en inkallning.
  • ”Varsågod” – ett ”frikommando”.
  • ”Stanna” – stanna där jag lämnar henne, tex liggandes, sittandes, ståendes. Röra sig först på ”varsågod”. Jag har inte lagt ngn vikt vid position – om hon t.ex lägger sig ned fast jag bett om sitt innan jag lämnar henne.
  • ”Gå bort” – backar undan eller vänder sig bort och ger lite utrymme till mig och det jag gör.
  • ”Sitt” – som det låter. Kan bara från stående, inte från liggande.
  • ”Sätt dig ner” – exakt samma som sitt. Fråga mig inte varför jag har två kommandon på samma beteende… :dumihuvudet:
  • ”Lägg dig ner” – ett vardagsläggande. Tänker att det förkortas till ”Lägg” så småningom.
  • ”Ta den!” – sticker och tar belöning.
  • ”Gå och lägg dig” – ge dig nu knäppa hundbusa och vila lite… typ ;-) Kan föregås av en liten promenad runt för att hitta ett bra ställe att lägga sig på.
  • ”Okej tack” – släpper leksaken omedelbart även om vi är mitt i en busig lek. Väldigt duktig på detta!
  • ”Nej” – sluta med det du håller på med eller det du tänker göra.
  • ”Usch” – spotta omedelbart ut det du har i munnen.
  • ”Gå ner” – från soffan, mina ben etc
  • ”Gå och kissa” – som det låter. Fungerar kanske 75% av gångerna. Hon har inte kommit dit Flaxa är ännu – som svarar ”Jag är inte kisse/bajsenödig!” (genom att lägga sig ned o titta på mig) om jag ger kommandot och det inte är dags. Kitty strosar mest runt och ser lika förvirrad ut som de gånger hon faktiskt kissar på kommandot. :tongue:
  • ”Gå och busa!” – Fritt fram att busa med Flaxa. ;)
  • ”Gå på!” – stå inte i vägen utan gå på framåt.


Kitty håller på att lära sig:

  • ”Kitty kom” – komma ända fram till mig.
  • ”Stanna” – stanna tvärt där hon är mitt i det hon gör och inte röra en tass förrän hon fått frikommando. Hon ska kunna det överallt oavsett vad hon gör, vad jag gör eller var vi är. Hon kan det ganska bra, men jag skulle inte säga att det är 100% proofat ännu. Vi skyndar långsamt.
  • ”Vänta” – en variant av stanna. Det gör inget om hon rör sig litet tillbaka till mig men hon får inte dra iväg vidare framåt.
  • ”Nos” – dutta med nosen
  • ”Vinka” – vinka med tassarna. Dock inte bestämt vad höger resp. vänster tass ska heta. Vill ha olika kommandon.
  • ”Katten!” – Panikinkallningen – THE inkallning som alltid ger miljonvinsten. Inkallningen vars kriterier aldrig ändras. Vi har ordet ”Katten” eftersom hon kallades det de första veckorna och älskar ordet.

Kitty ska lära sig men vi har inte börjat:

  • Gå nära – gå lös runt mig på ett avstånd som om hon gick i koppel.
  • Gå fint – gå fint (typ fotposition men inte tävlingssnyggt) på vänster sida.
  • Andra sidan – gå fint (typ fotposition men inte tävlingssnyggt) på höger sida.
  • Sakta – skritta, inte trava (eller galoppera!).
  • Jag får den! – apportering av diverse.
  • Plus maaaaaassor av andra ord… som alla agilityhinder, handlingskommandon, vallningskommandon med mera…
Kategori: Foton 2011-09, Kittyfoton 2011, Kittys valpträning

Kitty tränar ”vinka”

av Anna den 12 september 2011 kl 18:04 Kommentarer (6)

Vi jobbar vidare med små olika trix, nu har vi kommit till tassarna. Hon gör himmelska nosduttar i min hand, och hon trampar helt okej på lock. Idag började jag jobba med tassarna i luften. Det vill säga de ska inte nudda något utan hon ska bara vifta på dem. Hon är ju för söt, och så sjukt rolig att träna med. :wub: :buga:

Kolla stilen!

Försöka duger :fniss: men det där gav inget pröjs… tassen i luften var det! :whistle:

Hahahaha öronen!!! Svansen!!!!

Kategori: Foton 2011-09, Kittyfoton 2011, Kittys trickträning, Kittys valpträning

Rolig noslek

av Anna den 11 september 2011 kl 14:59 Kommentarer (3)

Det här är en favoritlek jag leker med både valpar och vuxna. Jag brukar göra den i skogen för där finns så mycket användbart, typ kottar, pinnar, barkbitar. Det är också en stor fördel med skogsmiljön för hunden får svårare att ”fuska” och använda ögonen – alla kottar ser ju ”likadana” ut och allt går i samma färger ungefär.

Välj något som du tar upp i handen, visa gärna hunden den och så ber du hunden stanna (eller binder upp om den inte är mogen för att stanna på kommando). Traska iväg en bit (kortare för oerfarna hundar) och släpp saken som du haft en stund i handen. Hunden ska helst inte se exakt när du släpper den, återigen för att den inte ska använda ögonen i letandet. Däremot ska du själv veta exakt vad den ligger för att veta ifall hunden plockat upp rätt grej.

Gå tillbaka och släpp på hunden. De flesta hundarna är rätt nyfikna på vad du gjort där borta och kommer ta sig dit och förmodligen koppla på näsan. Låt den leta runt, hjälp den inte. Alla de hundar jag gjort denna leken med fattar själv och hittar snabbt saken som jag hållit i. Då är det förstås toookberöm som gäller. Var noga med att inte föregå hunden utan beröm först när den verkligen bestämt sig för vad den ska plocka upp. Så att du inte ”hjälper” (stjälper) hunden i sitt arbete.

Det är alltid så himla roligt att se unga individer förstå hur de kan använda sin nos i samarbete med oss! De nosar ju hela tiden och använder luktsinnet dygnet runt, men det är inte alla av oss som samarbetar kring hundens bäst utvecklade sinne. Det behöver inte vara så komplicerat och uppstyrt, jag gillar verkligen dessa opretantiösa lekarna.

Här kommer en skakig handhållen filmatisering av en av dagens letalekar!

 

Kategori: Kittyfilm 2011, Kittys valpträning

Första gången på vallkurs med Kitty

av Anna den 7 september 2011 kl 21:08 Kommentarer (3)

I dag startade den förberedande vallkursen för Ann Björkenius som är uppfödare till Kittys pappa Boman. Det är lite roligt att vi är så många kullsyskon! Hela fem stycken från Boman-Molly-kullen: Link, Virus, Jett, Dezz och Kitty. Sedan var det tre hundar till varav två var kullsyskon. Alla är runt 4-5 månader om jag förstod det rätt.
Den förberedande vallkursens kursplan är ju inte främst för hundarna utan för förarna. Fårkontakten/vallningen är inte central så att säga utan beror mycket på hur hundarna som går kursen ligger tilll. Så här beskrivs den: ”Lydnad, ledarskap, vallningsteori och förberedande djurkontakt inför vallningskurs.”

Men det blev bara fårkontakt idag! :ogonbryn: Vilket jag tycker är skitkul! Och Kitty var mycket mer sansad idag än förra veckan. Vi hade flera lugna, fina tillfällen och hon gick inte alls upp i stress som senast. Nu visste jag ju iofs vad som väntade så jag kunde tackla det bättre. Hon är inte så jättetänd ännu. Fåren är roliga, men fårskit är riktigt gott det med :pinch:.
Sedan började vi träna in ett brytkommando, lämna fåren på en viss signal. Eftersom hon inte är heltänd var det inte jättesvårt. Men bra att börja ändå.

Skoj att komma igång, kul att träffa syskonen och härligt ha fårskit under skosulorna när man kommer hem efter träningen! :galen:

Kategori: Kitty, Kittys valpträning, Kittyvallning
 
  Older Entries »
bottombg