Presentation

Flaxa utvecklades verkligen till den drömhunden jag alltid velat ha och trots att jag försökte tränga undan tankarna på att ta en kull på henne gnagde de vidare. Till slut gav jag vika och fick med mig underbara Eva Karlsson på tåget. Hon hade både erfarenheten och tiden att ta en kull, två viktiga delar jag helt saknade. Vi hittade en riktigt duktig vallhund, Mosses Sam REGV1324/2009, som vi bestämde skulle bli Flaxas påg. Fjärde november 2009 födde Flaxa sex starka, friska valpar och jag var med om alla utan första valpens födelse. Flicka minns jag kom ut sist, starkast av dem allihop och mest målmedveten att ta sig till matbaren. Hon hade ju väntat längst! :fniss:

Trots att det egentligen var alldeles för tidigt för mig att skaffa en fjärde (!) hund blev det som det blev. Och jag är jätteglad över att jag vågade ta steget, och jag är jätteglad över att Eva hjälpt mig få uppleva allt detta. Trots att det utvecklades som det gjorde, skulle jag inte vilja ha något ogjort. Tyvärr så blev resan med Flicka nämligen alldeles, alldeles för kort. Hon fick epilepsi och lämnade oss innan hon ens hade hunnit uppleva sin första födelsedag. Läs mer på R.I.P Flicka.