R.I.P Flicka


Flicka när jag hämtade henne.


Flicka 8 månader gammal.

Flickas bror Spot togs bort på grund av epilepsi när han var endast fem månader. Det, i kombination med att vi förlorade syrran Kim redan när hon var två och en halv månad gammal, gjorde att jag under en tid kände mig lite resignerad. Jag väntade bara på att något skulle hända med Flicka också.

Men så slappnade jag av. Flicka blev sex månader, sju månader… Hon utvecklades till en fantastiskt rolig och intensiv liten vardags- och träningskompis. Jag var så förälskad. Hon var så ball. Hon var precis som jag hade tänkt mig henne. Hon gjorde allt rätt och var så jäkla häftig.

Så en natt, klockan 02:30 natten till en lördag, vaknar jag. Det brötar och låter och skakar i hennes bur, och jag tror att hon har råkat rulla runt och fastnat med tassen. När jag tänder ljuset och får på mig glasögonen möter mig den syn jag varit livrädd för i månaders tid. Flicka krampar. Och det rejält.

Det här blev starten på en rätt kort men mycket intensiv resa. Vi försökte rädda henne med medicinering och andra åtgärder. Veterinärerna sa hela tiden att hennes prognos var urdålig. Att vi skulle vara beredda på att det inte skulle gå.

En dag kom den där dagen. Den där dagen då vi passerade den berömda gränsen – gränsen för vad som är ett värdigt liv. Gränsen för vad som är okej att utsätta en hund för innan lidandet blir större än njutningen av livet.

Istället för att leva många, roliga, galna år och få miljontals gråa hår på denna tokiga lilla hund, fick jag ta beslutet att Flicka skulle lämna jordelivet blott 8 månader och 3 dagar gammal. Då hade jag följt henne sedan första sekund. Jag var med och drog ut henne när hon föddes, när hon tog sina första andetag. Det gör så ont att behöva ta ett sådant här beslut med en så ung hund, som knappt fått börja leva livet.

Det tyngsta beslut jag någonsin tagit. Jag ångrar det inte, men jag önskar och drömmer om att det hade varit annorlunda.

Jag älskar dig så och kommer alltid att göra, du högt efterlängtade lilla skräp-valp: Seglinges Flicka.

Här föds Flicka:

Här skäller Flicka sin blivande husse rätt upp i ansiktet! Denna syssla fortsatte hon med när det var något hon ville. Kom fram och satte sig och så VOFF rätt upp i fejset…. :-D